det helt enkelt bara är

Frukostens tekopp stod på diskbänken till hälften fylld med rabarber och grädd-té när jag kom hem. Ställde den i micron, åt lite vindruvor och satte mig vid köksbordet för att börja med historiauppsatsen. Det är något visst med att plugga i ett ljust, vitt kök med ett runt bord och mjuka stolar. Någonting som gjorde att jag kom av mig och hamnade på villovägar. Något som förvandlade min uppsats om matkfördelningen i Europa till början på en ny novell. En början som faktiskt blev väldigt fin, väldigt mig och väldigt påhittad. Det är något visst med runda bord, fina kollegieblock och blyertspapper. Det är något bra med det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0