det bara är så
Så var det sådan där helg igen.. Jag vaknade av mig själv redan klockan nio och solen skiner så fint. Blir glad i hela kroppen och tänker att jag vill gå ut i det fina vädret. Lessnar sedan helt och inser att jag inte har något att göra. Finns ingen att träffa, är trött på att promenera i det här området, är slut i hela kroppen så orkar inte gå ut och springa. Är så trött på att allt alltid är likadant, att ingenting någonsin händer och att tiden verkar stå stilla. Är less på att bo i samma hus som jag bott i tjugo år snart, less på att allt och alla ser likadana ut. Less på att läsa samma böcker och samma bloggar och samma allting.
Sedan var det det där om att man inte får det roligare än man gör sig, att man själv måste förändra något när man är vill ha förändring och jag vet inte allt vad det heter. Enda problemet är att det verkar vara någon slags grå, trögflytande vätska i hela min hjärna som gör det omöjligt att tänka. Jag kan inte se vad jag kan göra, kan inte komma på något att förändra, kan inte kan inte kan inte. Det går inte går inte går inte. Det bara är.
Kommentarer
Postat av: J
Tare luuugnt, jag kommer hem snart ;) haha (a), och vi far ta o byta bocker for jag har en du maste lasa ocksa ;)
Trackback
