It's time to let go of everything we used to know


men betyder det verkligen allt, eller bara det Du inte vill ha kvar?

make me happy

Nu har jag varit alldeles lagom duktig idag. Har precis sökt sommarjobb på Karolinska och Södersjukhuset, är nästan klar med G-frågorna på samhället och har i alla fall kommit igång med VG/MVG frågan.

Jag har promenerat i ca 1h och 40 min, ätit 500 g frukt och grönsaker och hmm.. säkert har jag gjort något mer bra!

För ett tag sen läste jag om en bra grej för att höja sin självkänsla och sitt självförtroende. Det gick ut på att man varje kväll skulle skriva 3 saker som man själv hade gjort bra under dagen, och 3 saker man blivit glad över. T.ex "Idag fick jag VG på mitt matteprov" och "Jag blev glad när mamma bjöd mig på fika" Meningen är att man ska fundera över bra saker i sin vardag och fokusera på dem, istället för att bara se negativa saker med sig själv, som så många gör. Efter en tid när man har gjort det här varje dag skulle man börja skriva en sak varje dag som man ville förändra hos sig själv. Jag testade och jag måste säga att det faktiskt hjälpte. Jag tror att jag höll på under ca fyra veckors tid och varje kväll innan jag gick och la mig fyllde jag i min lilla bok. I början var det väldigt svårt att komma på positiva saker med sig själv men efter ett tag gick det lättare. Det utvecklades på så sätt att jag redan under dagarna gick omkring och funderade ut vad som var bra med mig och det i sin tur kunde göra mig glad redan på dagen, eftersom jag insåg redan då att jag faktiskt var duktig. Jag kom aldrig så långt att jag började skriva en sak att förändra, för jag var rädd att dra ner mig själv igen, men jag funderar på att börja igen för det här hjälpte mig massor!


solljus

 Idag har faktiskt varit en ganska bra dag, helt okej liksom

solen värmde ryggen där jag gick på min ensliga väg
träningsvärk i benen från igår värkte vid varje steg, men oh så skönt
nyttig nyttigare nyttigast
en tidning hade hittat ner i min brevlåda
det är snartsnartsnart lov
presenter till både bror och mor är avklarade
dränkte mig i ett par stora, fula, mysiga, trasiga och mjuka mjukisar
sovmorgon och vårsolen väckte mig i lagom tid
ensam hemma <3
världens vackraste ipod med världens vackraste musik

know how?

Jag var tvungen att ta en liten paus från pluggandet för det gör mig galen, jag förstår verkligen inte. Det är faktiskt ovanligt för jag brukar alltid förstå när jag väl anstränger mig, men vadå nyckelsiffror och arbetslösheter upp och ner, inflation, finansiella åtgärder, protektionism, know how och konjunkturbarometer? Jag menar det verkligen. Jag förstår inte vad han vill veta det är bara oändligt mycket krångliga ord. Måste blir klar idag också för imorgon måste jag göra engelskatalet, fast det kanske jag kan göra lite på impuls för det är mycket lättare.

Min paus består i alla fall av Chai Latte (ovanligt?), fast idag är den hemmagjord. Hittade ett recept på internet och det var helt okej, smaken är ganska lik men konsistensen är äcklig. Eller, den är mest rinnande, jag vill ha den sådär skummig som det brukar bli. Motstod frestelsen att köpa en på Espresso House idag när jag och Gustav gick förbi, känner att jag börjar slösa väldigt mycket pengar på det där och dessutom är det inte nyttigt med så mycket mjölk varje dag.

Nu måste jag tillbaka till min urtråkiga uppsats, jag längtar tills på torsdag för då är allting över. Ska tigga lite hjälp över msn nu så jag kaaanske kan förstå lite

en varm dusch

och en kopp vaniljté senare känns det bättre men inte bra. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Har ingen lust att sova längre heller, tur att jag har tre nya böcker att begrava mig i. Isprinsessan av Camilla Läckberg, SimmarEmmaboken och Vattenmelonen av Marian Keyes kan nog rädda natten, förhoppningsvis. Imorgon funderar jag på att köpa Chai Lattepulver från Espresso House, Sassa sa att det var jättegott och dessutom lätt att göra. Det borde väl bli billigare i längden, istället för att springa och köpa en hel varje dag. Fast jag tycker om att sätta mig ner i trappan inne i Gallerian och dricka en kokhet och söt Chai Latte alldeles för mig själv. Det är som varmt godis i flytande form som inte är alldeles alldeles för onyttigt, hoppas jag. Det måste nog vara mammagener det där, att ta en lugn fikastund efter jobbet, eller skolan i mitt fall.


800

Nu blir det väldigt mycket tankar en stund, för i mitt huvud snurrar tusentals av den sorten som jag behöver bli av med.

ett glas nyponsoppa till frukost, en risifrutti till lunch, äpple och chai latte till mellis och två glas nyponsoppa och vindruvor till middag
och jag mitt dumma nöt har börjat räkna kalorier. Är det det dummaste eller dummaste man kan göra? Men jag kan inte hjälpa det. Idag känner jag mig ful och tjock. Det låter illa och jag skäms över att säga att jag skäms, men idag blev jag så illamående och skämdes enormt. Även fast jag visste att godiset inte var till mig själv, så måste ju alla andra trott det och i bokhandeln vågade jag knappt gå förbi hyllan med kokböcker för det kändes bara så fel. Är det möjligt att skämmas över sig själv såhär? Jag ville inte stiga upp imorse och övervägde att sjukanmäla mig men tvingade mig tillslut upp. Dagen har väl funkat men inte varit särskilt bra. På grund av rollspelet var jag tvungen att sminka mig, sätta på mig jeans och en snygg tröja samt fixa håret. Det var ungefär lika hemskt som att stiga upp för jag ville bara gömma mig i ett par enorma mjukisar och en fulfulful tröja.

Pelle hade visst pratat med en trevlig typ från um också, hon hette Jeanette och skulle ringa upp mig någon dag. Trevlig, intresserad, snäll och känns som en kompis. Saken är bara den att jag har jättemånga snälla och trevliga kompisar men jag kan inte prata med dem ändå. Varför skulle hon vara någon skillnad? Om jag hade gått dit och pratat om någon annan hade det säkert gått bra, men att prata om sig själv? Att berätta om sitt liv för en vilt främmande människa? Jag är tveksam, samtidigt som jag hoppas på att det ska bli bra. Det vore skönt att ha någon som man litar på, någon man vet inte blir arg eller sårad av vad man säger och någon som på något underligt vis kanske kan lyckas hjälpa en


inteinteinteinteinte glad. jag ska bli glad igen

födelsedagskalas

Matchen gick sämst men jag är glad ändå för det var riktigt kul och riktigt jobbigt. Skönt att spela och lagom väder, i alla fall när man sprang. Har precis druckit lite nyponsoppa och jag tror att det är något fel på mig för jag är så mätt så att det känns som om jag ska spricka.

Pluggandet gav jag upp och jag börjar få lite småångest nu, som vanligt... 3 samhällsfrågor + en stor samhällsuppgift och en engelska redovisning måste fixas imorgon och jag som hellre vill följa med in till stan och fika med Amanda som fyller 17 (GRATTIS sötis), om det nu blir av.. Idag åkte jag in till gallerian och köpte en Chai Latte, igen. Fy på mig som hade bestämt att inte slösa pengar på mat/dryck när jag egentligen borde lägga dem på en present åt bror som fyller 18. Men hallå, han önskar sig ju ingenting?! Varför är killar så konstiga. Jag skulle önska mig en miljon saker om det var jag som fyllde 18. För att vara helt ärlig har jag redan börjat med min önskelista och det är över två månader kvar...


väldigt mycket födelsedagar nu på sistone faktiskt
Jasmina förra tisdagen
Mickis i torsdags (tror jag?)
Madde i söndags
Olivia idag
Amanda imorgon
Mamma på söndag
Gustav på lördag


skolan börjar stänga nu

och kvar här sitter jag, en måndag eftermiddag klockan tio i fem. Kul liv man kan ha. Men jag packade fotbollsväskan redan imorse och tog med mig till skolan så nu orkar jag inte bära hem den för det vore ju onödigt. Amanda stannade kvar och vi pluggade matte ett tag, men hon gick precis, tror att hon skulle hem till David. Nu är jag ensam kvar här, lämnad med mina samhällsböcker. Uttråkad till högsta grad.

Som någon smart kanske gissat har jag fotboll ikväll. Var så länge sen och jag längtar som fan. Skönt med ingen innebandy också, spelade min sista match igår eftersom vi åkte ur kvartsfinalen. Tänkte gå på en till träning för att berätta att jag ska sluta och lämna tillbaka mina kläder, sedan är det slut. Känns både bra men tråkigt.. Den här tiden gick så fort och jag lärde känna människor, kanske inte särskilt nära men ändå till viss del. Det är dem jag kommer sakna mest.. och såklart träningen. Hur ska jag kunna gå från minst fem träningstillfällen i veckan till bara två? Jag får väl passa på att njuta av min fritid och köra mer självträning. Borde köra lite detox också så att jag blir frisk, en gång för alla.

Jaja, nu ska jag göra klart samhällsuppgiften och matten innan jag troligtvis drar mig in till stan en stund innan matchen.. Lycka till till mig

gammal som gatan

Idag åkte mamma och jag till ICA för att handla. Vi tog bilen dit. Det låter så dumt att säga, jag känner mig så gammal. "Får jag låna bilen, pappa?" Det är ju liksom som om jag vore vuxen. Och vuxen är vad jag minst av allt känner mig. Jag vill vara liten just nu, då var allting så enkelt. Då var man oftast glad och om man var ledsen gick det över på fem minuter. Man fick tröst, min nalle eller mamma och pappa var största tryggheten och det var så väldigt enkelt. Man blev inte arg på sina kompisar. Man bråkade inte. Man funderade aldrig över det här med hur din och min relation är. Man visste ju inte ens vad relation betydde. Tänk vad enkelt allt var. Sedan blev jag lite äldre, lite före alla andra. Jag har alltid varit före, alltid varit äldre. Känt mig annorlunda utan att kunna sätta fingret på varför.

Fast med tanke på att jag träffade farmor idag som snart fyller 86 och knappt känner igen sitt barn, att jag såg farfar ligga och sova som ett litet barn omgiven av enorma kuddar och täcken i en sjukhussäng och att jag såg en tant som fyller 100 år på fredag så får jag en känsla av att jag inte är särskilt gammal. Jag kan utnyttja livet, min ungdom min frihet. Jag har inga plikter, jag bor hemma, föräldrar betalar allt och mitt liv verkar vara så enkelt. Så bekymmerlöst.

Hur kan jag ändå känna tyngden av ansvar för alla runt omkring, smärtan av de som sårat mig och ångesten som kväver mig om jag inte är gammal nog?

leave me alone

Första lugna stunden på hela helgen och jag tror inte kan förstå hur skönt det är. Har gjort iordning lite nyponsoppa och ska sätta mig med mitt pussel en stund. Pussla är det bästa som finns för att koppla bort alla f*ckingj*vlak*k tankar som försöker ta över mitt huvud.


för lite tid

Alldeles för stressigt

hockey
sova hos Pelle
stan
träffa Lina
middag med Anna och Pelle
chillkväll med Pelle, Anna, Ewe och Kim
seriöst och oseriöst snack med Pellan
sova borta igen
åka till farmor
ikea
hälsa på farfar
städa lägenheten
laga middag
spela match

hm ja.. det var väl min helg i så få ord som möjligt. Lite för stressigt, lite för mycket att välja mellan och alldeles för mycket som prioriterades bort, men så är det väl. Nästa helg verkar bli likadan, men sen är det tack och lov då ska jag till landet och bara ha det L U G N T. Äta mackor med potatis och ägg. Dricka påskmust och äta påskgodis. Jag vill ha lov nu


vi är förlorade barn

Det känns som att jag har förändrat mig väldigt mycket på sistone, både personlighet, kläder, värderingar och allt sånt. Kanske märks det inte så mycket utåt, och kanske finns det inte så många som har haft chansen att upptäcka det eftersom jag inte umgås så mycket med gamla vänner längre, men jag känner det i alla fall själv. Det är både positivt och negativt. Förut var jag säker på vem jag var utåt, men osäker på min insida. Nu är jag mer säker på min insida, jag känner mig själv bättre och förstår mig själv bättre. Utsidan däremot vet jag inte. Eller utsida är fel ord egentligen, men i brist på annat måste jag använda det för att kunna förklara mig. Jag vet mycket om hur jag är men inte vem jag är, inte vilken stil jag är eller har och jag trivs aldrig riktigt med något. Jag vet inte vem jag vill vara heller, så det är inte så att jag inte vågar.

Det är lite skrämmande. Det är som om jag förlorat en del av mig själv, men samtidigt hittat en annan.


don't say I never..

Tråktråktråk dag i skolan har inte gjort NÅGOT nödvändigt alls. Matteprovet gick sämst, det är det sämsta jag någonsin skrivit, men jag får väl komplettera på nationella i maj eller nåt.. Efter provet köpte jag en Chai Latte, min nya kärlek, innan jag tog tunnelbana OCH buss hem, lata dag.. Har precis bakat en kladdkaka också, är så himla chokladsugen och Gustav tjatade massa så. Nu kan väl ingen säga något..

Har blivit lite ändrig i planerna inför helgen, ska till Jasmina imorgon istället för ikväll, vilket betyder att jag är ledig idag, men har två saker imorgon. Tror att jag går på hockey ikväll, då kan jag träffa Pellan lite och kanske sova med henne och sedan gå till Jasse imorgon. Blir nog en nice helg och sedan är det bara fem dagar kvar till lovet. Jaaaa jag längtar, finns det någon som inte gör det?

frånvaro

Nu börjar allting kännas sådär jobbigt igen. Hu´vudet snurrar, jag kan itne fästa blicken, det känns som att min kropp är tyngdlös och är påväg att sväva iväg snart. Det är omöjligt att beskriva känslan men det är så obehagligt, kan liknas med att åka karusell, extreme på Gröna Lund till exempel. Ni vet, när man sitter där med fötterna dinglande och snurrar runt upp och ner åt alla olika håll. Då känner man sig fri, man känner vinden i håret och andas in frisk luft. Att sitta i sin säng och ha känslan av att dingla upp och ner är inte lika fri och härlig. Det är läskigt som in i helvete och jag är osäker på om jag sitter eller ligger ner. Jag vet faktiskt inte om jag sitter när jag skriver det här. Jag vet inte om jag drömmer. Jag vet inte var jag är eller vem jag är. Jag känner mig helt frånvarande.

Fy fan alltså. Det känns på allvar som om jag hänger upp och ner i luften. Jag måste nog anse mig färdig med ekonomin nu för jag måste gå och lägga mig innan jag gör något konstigt som jag inte minns efteråt.

harmonisk

Téet värmde kroppen väldigt mycket och lugnade mig också. Har redan hällt i mig fem koppar och en gång i halvtimmen springer jag ner till köket för att återigen fylla den röda koppen med vita prickar på. Jag har gjort det till en liten vana att sätta på vattenkokaren, lägga tepåse i koppen och sedan hälla över vattnet. Eftersom jag inte fyller på med mjölk är det alldeles för varmt att dricka till en början och därför ställer jag ifrån mig koppen en stund, det resulterar oftast i att téet hinner bli alldeles kallt, eller i bästa (?) fall lite pissljumet sådär. Fast det gör inte så mycket. Jag tycker om att bara hålla i den där prickiga muggen när den är varm, se den stå på köksbordet eller mitt nattduksbord och bara se fin ut. Jag tycker om att känna doften av vanilj som den senaste veckan fyllt mitt rum och bara tanken på att få en kopp te gör mig alldeles lugn inombords.

Förresten så passar tekoppar och tekannor bra i mitt nya rum. Mina hyllor är lite tomma för tillfället och jag funderar på att välja ut några av mina koppar där nerifrån och pryda hyllorna med. Det vore finfint. Jag har ju trots allt minst fem koppar som är bara mina alldeles egna och en tekanna som absolut inte passar ihop med dem, men omaka koppar och kannor är charmigt på sitt sätt det med

uppäten

dagens gjort : skola och hemma plugg
dagens mående : lite trött efter att jag läste till klockan halv tre inatt...
dagens mat : suuuushi
dagens dricka : vaniljté
dagens vill ha : choklad, tyvärr..
dagens vill göra : läsa, se på tv, VILA
dagens personer : E
dagens längtan : sommar
dagens klädsel : mjukiisar
dagens roligaste : intervjun på lunchen, haha
dagens smink : inget
dagens frisyr : slarvtoffs
dagens låt: Relaese Me


scared to sing along

Hittade massa bloggar om anorexia på internet och fastnade vid dem istället för att göra ekonomiläxan. Jag är rädd.

Ska göra en kopp grönt te åt mig och fördjupa mig ordentligt i plugget, jag behöver annat att tänka på. Téet värmer kroppen också, och lugnar, det måste ju vara bra.

everywhere

Har blivit alldeles för sena kvällar på sistone, det bara blir så när man sitter vid datorn. Har inte gjort någon matte alls och börjar få lite småångest, fast det är ju bara Gprov imorgon och det måste jag väl ändå klara? Och ekonomin löser sig, jag kan svamla ihop en text imorgon också..

Har fått lite saker att tänka på igen, det kommer nog bli en lång natt med lite sömn
men det kan det vara värt

pluggpluggplugg

Har precis ätit honungsmelon och en mugg med frysta hallon och blåbär, blev alldeles nerkyld så ska värma mig med en kopp vaniljté. Alltihop som belöning för att jag lyckats komma igång med ekonomin. Det är faktiskt ganska roligt, jag är glad att jag valde ekonomi för jag känner att jag verkligen lär mig någon som jag kan ha nytta av i framtiden. Just nu håller vi på med ledarskap och jobbansökningar, uppgiften som jag skriver på är en sammanställning från intervjun med pappsen (ITanställd på HM, fast han är inte anställd på riktigt) och sen lite om vilken ledare som behövs på ett sådant företag osv osv. Det låter synnerligen tråkig men inte alls, jag har faktiskt skrivit över en halv sida redan!

plugg
mysig pluggstämning är ett måste om man ska orka!
bilden från när jag var barnvakt hos P för någon månad sen
hehe två datorer = nördigt..

bara så ni vet

Att läsa en bok för första gången är som att finna en ny vän,

att läsa om den är som att återse en gammal bekant


dagdrömmar

Efter skolan idag åkte jag tunnelbana in till Gallerian och köpte en Chai Latte, fick 7 kr rabatt också, fast jag vet inte varför. Först när jag började dricka den kände jag hur svimfärdig jag var efter att inte ha ätit sen middagen igår. Satt i en trappa inne i Gallerian i säkert en timme och bara satt. Vet inte riktigt vad som hände men tiden gick jättefort och jag minns ingenting, känns ungefär som om jag har läst om någon som suttit i en trappa och druckit chai latte och inte alls varit med om det själv. Det är som att jag lever i en dröm och jag minns detaljer och allting men kan inte riktigt sätta fingret på om jag verkligen har varit med om det, eller om det bara var en dröm. Min verklighetsuppfattning har helt och håller försvunnit på sistone och dagarna bara försvinner iväg. Lite småläskig känsla...

Kom hem vid kvart i sex och åt inte bara en utan två stycken våfflor, det är ju trots allt våffeldagen idag, fast nu mår jag illa, dumt nog..
Borde plugga matte, men det är ju bara G-prov imorgon
Borde plugga ekonomi, men jag är ju nästan klar (inte alls, men jag har börjat i alla fall)
Borde gå på träningen, men jag har ont i halsen
Istället tänkte jag läsa min bok nu. Den är underbart bra och handlar om en 15årig tjej som blir gravid och bestämmer sig för att behålla barnet. Fast egentligen har jag inte hunnit läsa så långt, men jag läste den i nian så jag vet redan vad som händer.


I swear this isn't who I'm meant to be

Let me feel
I don't care if I breakdown
Let me fall even if I hit the ground
Let me fall

Jag vill kasta mig från bergets högsta kant, sväva i luften, känna vinden lekfullt blåsa i mitt hår och sedan omfångas av det kalla vattnet. Jag vill sjunka ner mot botten och sedan vill jag bli räddad. Känslan av hur starka armar omfamnar mig och ljuset från himlen kommer närmare och närmare kan hjälpa mig.

Men de starka armarna måste vara mina. Ljuset måste vara mitt hopp. Den som räddar mig måste vara jag. Det som tar mig upp till ytan igen måste vara min vilja.

Låt mig falla så kan jag bevisa att jag kan ta mig upp
Men jag vill inte falla

sockergräs kryddat med vaniljblad och honung

Nu känner jag mig väldigt djup. Det är en svår känsla att förklara och det var låten som gjorde mig såhär. Den fick mig att tänka efter. Beskrivande ord är nog temat idag. Jag vill ha starka beskrivande ord och vackra meningsfulla ord. Beskriv mig med ett ord vill jag säga. Men folk tycker sånt är svårt. Själv tycker jag att det är en utmaning. Det gäller att hitta ett ord som omfattar mycket, för en människa är mycket. Ingen människa kan vara bara ett av någonting. En människa är så mycket mer.

Svartvit   Pussel    Moln   Sockervadd    Självständighet     Prickig     Sommarregn     Kristallklar     Havsblå     Sårbar     Vaniljte     Snöflinga     Glasbit     Drömmare     Sårbar     Blåbär     Husvagn

the meadow

Piano är så vackert. Vackert sorgligt och sårbart. Samtidigt gör de här känslorna mig lycklig och jag känner att jag kan somna lugn nu. Det är svårt att sätta ord på men de här mjuka tonerna sköljer bort all rädsla och melodin suddar mitt tvivel även fast det är en sorglig visa.

Men sorg behöver inte alltid betyda olycka, det kan vara svårt att gå vidare men efter regnet kommer alltid sol. Det här är mitt nya regn och det är ett vackert ett, som jag kan ta vara på och lära mig något av. Tids nog kommer mitt solsken


tänd ett ljus

Utveckligssamtalet idag gick bättre än väntat, jag hade minst VG i allt förutom ekonomin, och det var bara för att vi precis börjat den kursen! Menmen, eftersom jag nu låg så bra till så vill jag ju inte sänka mig, så nu blir det till att satsa på skolan igen och börja plugga mera. Idag har jag gjort matte och jag fattar ganska mycket, har även gjort halva intervjun med "ett företag". Jag fuskade lite och frågade pappa istället, men han har ju ett eget företag + att han jobbar för HM så jag tyckte det var en super idé!

Imorgon börjar jag 11 eftersom vi har kompletering på geografilektionen, ska skippa frukosten och ta en riktigt lång sovmorgon istället. Skippar träningarna också eftersom jag börjat få ont i halsen igen. Men det är väldigt nödvändigt för jag måste skriva ekonomiuppsatsen och göra lite mera matte. Sen är det ju våffeldagen också, måste trycka i mig en våffla till middag!

kanske finns det trots allt ett ljus i slutet av tunneln?

ljug för mig

Jag kan inte ens föreställa mig hur det kommer att bli. Kan inte tänka mig hur alla kommer att reagera, framförallt inte hur du kommer att reagera. Jag vill inte att det här ska hända. Jag vill inte. Låt det vara en lögn, snälla säg att du ljuger för sanningen kommer döda mig och alla runt omkring

borta bra men hemma bäst



så fint blev mitt rum, och det är inte ens klart än! Jag längtar tills det är helt klart för det kommer bli så bra. Jag trivs verkligen här inne, känner mig trygg och säker. Mitt rum är min fristad. Inte sagt att jag aldrig är ledsen eller mår dåligt när jag är på rummet, för det gör jag, men samtidigt är det i den här fotöljen jag sitter och dricker te när jag inte orkar med resten av familjen. Det är i den här sängen jag gömmer mig under täcket och drömmer underbara drömmar, det är vid det här fönstret jag tillbringar åtskilliga timmar nätter då jag inte kan sova och det är den här (och den andra som inte syns) bokhyllan som jag fyller med mina underbara ägodelar.

Hyllor kan vara något väldigt fint och personligt om man gör dem till det. Mina är fyllda med alla de böcker jag läst genom åren, älskade böcker som också har räddat mig från mycket. Harry Potter böckerna och andra favoriter har fått hedersplats. Där står också små prydnadssaker, som foton, en rosa klocka, en rosa bil, små djurstatyer och vårat fotoalbum vi gjorde i somras. På de översta hyllorna står lådor, kartonger och askar i fina färger, mönstrade. Det är vad jag kallar personligt

sockersött

Kan man få fler dåliga nyheter under en så här kort tidsperiod, jag bara undrar liksom..

Men jag försöker att inte tänka på det, det blir ju, som jag alltid tjatar om, inte bättre av att man går runt och tänker på saker. Antingen gör man något åt det eller så struntar man i det, att bara oroa sig hjälper aldrig. Imorgon är jag ledig och det ska bli jätteskönt, fast jag måste plugga hela dagen. Men är hemma i alla fall så kan ta sovmorgon, göra lyxfrukost och sedan plugga i min takt. På kvällen är det dags för mentorsamtal, men det har gått bra så jag överlever nog det!

Har precis ätit fuskmiddag, en macka med pesto och en med mjukost och till det en kopp med mitt nya vanlijte. Det var sjukt gott men kanske inte den bästa maten innan träning. Men whatever, hellre är jag lycklig nu än om tjugofem år som hon sa i den där filmen..

Nu måste jag kasta på mig träningskläder och springa ut till bussen. Hoppas att pappa hinner med att hämta mig efteråt så kanske jag hinner hem till TVprogramet ikväll. Isåfall ska jag dricka ännu mer vanlijte och för en gång skull sitta framför TVn en vardag. Det kan behövas

going crazy

Jag är så jävla förbannad som man bara kan bli. Jag hatar min tränare och jag vill inte alls gå dit ikväll, han kommer säkert dryga massa mot mig. Men jag ska fanimej skälla ut honom om han säger något. Ska berätta att jag slutar också. Sen får de fan säga va de vill om det. Jag är urless iafa. Gick hela vägen hem, sparkade i alla snöhögar och funderade på vad jag skulle säga om han gnäller ikväll. Han ska fan få veta hur mycket ja offrat av min fritid för hans jävla lag. Åh vad arg jag är. Jag är så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen

Dessutom har jag massa plugg. Två matteprov, en stor ekonomiuppgift, ett rollspel, en geografiredovisning och säkert nåt mer. Gaaah jag blir utbränd. Jag lovar att det kommer sluta med att jag är helt slutkörd och måste bli sjukskriven i två månader. Då ska jag skylla på honom

och vi ska så vinna när vi möter dem i höst

det är bara så jag är

Jag har dåligt samvete. Så jävla dåligt samvete för alla som jag sviker. Det känns som att jag svikit alla, lämnat alla och allt är bara fel. Men jag orkar inte ta itu med saker och ting. Jag önskar alla kunde förstå mig och leva på mina vilkor, men jag vet att det inte är så enkelt. Jag vill verkligen att folk ska förstå vem jag är, hur jag är och sedan kunna anpassa sig, men det är för mycket begärt. Alldeles för mycket.

Jag kan inte säga att jag vet vem jag är och inte heller att jag vet vad jag vill, men åtminstone så vet jag hur jag är och det är väldigt komplicerat. Jag förstår att jag inte är lätt att umgås med, att jag är svår att nå och allt sånt, jag är ledsen för det men samtidigt så är det den jag är. Självklart kan jag anpassa mig till viss del men jag måste få vara fri, that's who I am och passar det inte så kommer det aldrig att funka. Det är bara så, jag har insett det. Ibland önskar jag att det inte alls vore som det är, men man kan inte förändra hela sin personlighet för att passa med vissa, man måste helt enkelt lära sig varandra, lita på varandra och ha överseende.

Vi två, nästan 17 år

Imorse tog jag en lång sovmorgon och sedan klädde jag på mig mina fulaste kläder och en stickad halsduk i världens alla glada färger sedan gick jag ut. Visste inte vart jag skulle ta vägen men fötterna ledde mig åt högerhållet och Högdalen. Bestämde mig för att gå till Fagersjö för det är finare där nere vid vattnet, plus att jag har gått så mycket i Örby på sistone. Minnen, minnen från allting, bra dåliga roliga sorgliga, de fanns överallt där jag gick. Tiden har gått så fort. Jag minns linbanan på morgonen klockan sex, den oändligt långa vägen mellan Snösätra och Skrattmås klockan halv tre på natten, ormen, den andra januari, springturen och badandet i somras, panikcyklingen i somras och vinterpromenaden förra påsklovet. Var jag än gick fanns minnen som påminde mig och jag började formulera brev där jag gick i min ensamhet. Långa och förklarande brev, glada och lättsamma, personliga - lär känna mig brev och jag vet inte hur många varianter. Jag får se om jag kommer mig för att skriva något av dem, jag vet inte säkert om jag kommer våga skicka dem.

Solen sken på mig och jag kände att våren var på väg, eller förresten, den var inte bara på väg. Den är faktiskt här nu. Allting var så fint och jag kom mig inte ens för att sätta på ipoden med musik. Jag trivdes bra. Mina tankar dödade mig inte. Allting kändes fint.

Precis när jag gick förbi vägen som svänger in till Pelles hus åkte deras bil förbi och ut hoppade hon. Jag följde med henne in en stund medans hon duschade och åt, sedan begav vi oss mot Örby. Sommarkänslor när vi cyklade på hennes blåa tantcykel och jag blev ännu mer lycklig där jag satt på pakethållaren och gallskrek av rädslan att ramla av. Samtidigt kände jag mig fri. Du gör mig glad

not so sure anymore

Jag har svårt att veta om jag ens betyder något för dig och en dag försvinner jag ur dina ögon som en svår och jobbig grej.

Vet du vad det bästa är? Jag tror inte på det här längre. Jag litar på dig

hemtrevligt

Åh vad glad jag känner mig. Har precis gjort iordning lite på mitt rum, pappa hjälpte mig med gardinerna, mamma med hyllorna och sen satte jag upp lilla spegeln och lite tavlor själv, det har blivit jättefint hittills. Mycket mysigare och hemtrevligt. Me like a lot. Jag längtar tills det är helt klart! Det som är kvar att göras här inne är att sätta upp helfigursspegeln, köpa en hylla till stereon och sätta upp högtalarna på väggen (fast det är inte så troligt att någon någonsin kommer orka ta itu med det) och sedan sätta upp de sista tavlorna, men för att kunna göra det måste jag ha mina bilder som är på den andra datan. Gustav har lovat att fixa dem imorgon så förhoppningsvis kan jag göra klart den här helgen eller nästa. För stunden sitter jag och letar efter ett fint citat eller en sångtext som jag kan skriva av för hand och sätta i en ram, jag tycker det är charmigt med handskrivna lappar och har man en tom ram över så är det underbart.

Fast rumsplanerna får nog vänta lite för nu ska jag se på Let's Dance och njuta av kladdkakan jag gjorde tidigare idag och sedan ska jag lägga mig tidigt och riktigt trivas i mitt rum. Det är så skönt med hemmakvällar när man känner sig stressad...

ironi på hög nivå

Lite smått ironiskt, tycker jag. Inte för att man ska lita allför mycket på de där facebooktesten, men ändå. Jag gjorde ett som hette "Vilken gymnasieskola borde du gå på egentligen?" och vad blev svaret om inte Södra Latin. Ibland ångrar jag att jag slutade där, om jag verkligen hade gett det ett försök hade det kanske blivit bra. Jag fick en dålig start, ett dåligt första intryck och saker och ting blev inte som jag hade förväntat mig. Om jag bara hade ansträngt mig hade det nog förbättrats för skolan var ganska mysig och det fanns en del trevligt folk, kan jag erkänna såhär i efterhand.. Men samtidigt ska man ju inte gå omkring och ångra saker sådär och jag vantrivs absolut inte där jag går nu, inte det minsta faktiskt. Jag går i en sjukt bra klass och alla är jättesnälla, jag trivs verkligen och maten är bra, haha.. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra hur det hade blivit om jag gått kvar på Södra ibland...

prinsessglass

Nu ska jag ha en riktigt skön kväll och försöka undvika att tänka överhuvudtaget. Ska sjunka ner i min bok samt njuta av ett halvt paket Baileyglass som jag hittade i frysen, mums! Tack och lov att jag inte är med på J och A;s nyttighetsmånad för då hade jag vart 200:- fattigare.. Fast samtidigt dumt, kommer säkert få ångest senare, men jag tar det som det kommer.
Nu ska jag ha mysigt på mitt rum

personligheter

Jag undrar hur man definierar en bra personlighet. Jag menar, vad är en bra personlighet? Människor har väl många personligheter, inte bara en och alla dem lär ju inte vara bra. Dessutom hur kan någon avgöra det efter så kort tid? Visst att man kan få en uppfattning om någon, men om man inte umgåtts privat utan bara i en stor grupp, hur kan någon då veta. Och vadå bra? Är det bara vad man säger när man inte vet något bättre, något man säger för att vara snäll, eller betyder det faktiskt något?

Jag vet att jag borde ta det som en komplimang, och inte vara så negativ mot allt. Men jag måste bara fråga, för jag undrar verkligen.

en torsdag

precis lika vanlig som alla andra dagar. Började med frukost, en cykeltur i motvind och sedan massa lektioner. Lunchen åts på Kina Thai Gården i Hammarbysjöstad och var helt okej, pannkakorna var i alla fall goda. På både samhället och matten var studierektorn med, hjälp?! Han satt längst bak och antecknade hela tiden, jag undrar om det är för att vi alltid kommer föresent eller för att någon har klagat på läraren. Sista lektionen fick vi se på Fucking Åmål, vilken timing, jag såg den för första gången för typ två veckor sen. Men det gör inget för den är grymt bra. I övrigt har var Amanda tillbaka i skolan efter typ 1,5 vecka och det var kul att se den människan igen, Sandra var så sött sminkad och ja, sedan var det nog inte så mycket mer..

Jag trivs i skolan, ovanligt bra faktiskt. Där är man sysselsatt hela tiden och runt omkring en finns massa folk man tycker om och alla är så olika, så mycket olika personligheter, egenskaper och stilar så man hinner inte riktigt tröttna på någon. Visst är lektionerna tråkiga och man längtar hela tiden hem, men samtdigt får man ju ett socialt liv, och passar på att ha roligt när man väl är där. Hemma blir det så lätt hänt att man bara sitter. Antingen framför datan, ligger i sängen eller bara gör ingenting alls. Det är då det blir jobbigt och man börjar tänka. Jag måste vara sysselsatt.


nothing really matters to me


... jag önskar att det var sanning...

ge mig något som hjälper

åh nej, jag känner hur det kommer krypande. Det finns ingenting jag kan göra åt det. Smyger sig sakta inpå. Kroppen värker och börjar skaka. Illamående. Trycker mot bröstet, snart finns ingen luft kvar.

Jag bara vet att tårarna snart börjar rinna och andetagen blir allt kortare och kortare i hopp om att få luft. Jag vet det. Jag känner det.

Jag undrar om någon kan förstå hur hemskt det är att känna såhär. Hur illa det är när man vet att snart kan man inte göra annat än ligga stilla och vara fastlåst inuti sig själv. Nu får jag ingen luft längre

insideoutandupsidedown

Jag vet verkligen inte vad det är som händer med mig. Det borde inte vara möjligt med så mycket humörsvängningar på en och samma dag. Jag känner mig ensam, ledsen, trött, stressad, omtyckt, hungrig, lättad, fri, somrig, glad, förväntansfull och fullkomligt uppochnervänd. Jag har fortfarande ingen matlust men börjar känna mig ganska hungrig.. Ena sekunden är jag sugen på en stor kladdkaka, choklad och glass, nästa sekund mår jag illa och kan inte ens tänka mig ett glas vatten. Jag orkar fortfarande inte plugga och tanken på att gå till fem imorgon dödar mig. Tanken på att ens stiga ur sängen klockan halv åtta imorgon bitti dödar mig... Om jag har ångest redan nu, hur blir det då imorgon? Samtidigt vet jag ju att det brukar bli bra när jag väl kommer fram.

Jag vill inte vara delad. Vill inte vara trasig. Jag önskar att någon kunde komma och rädda mig. Någon som du..

hockeykväll

Kom precis hem från hockeymatch. AIK-Leksand på Hovet och de vann med 5-1. Yes! Jag är helt förälskad i sporten och stämningen när 7000 åskådare sitter i samma byggnad och lever sig in i matchen - i love it. Det är underbart. Varje gång det blir mål ser man hur alla reser sig upp och jublar tillsammans, det kallar jag lycka. Egentligen kan jag inte riktigt förklara varför, men det känns som en stor gemenskap, att man på något sätt hör samman. Det kan nog bero på att jag varit där ungefär varje höst till vår sen jag var 5 år och då lär man sig tycka om det. Nu tycker jag inte bara om det, jag rent ut sagt älskar det. Jag tycker synd om alla som aldrig gått på en match, för jag skulle kunna spendera varenda kväll av mitt liv i den hallen.

Påminner mig lite om att jag vill ha våran hockey och öl-kväll som vi pratade om. När ska det bli av egentligen.. varför har alla så fullt upp hela tiden?! Jag saknar!

we will walk in fields of gold


vårkänslor. sommarlängtan. nya kläder. tunna kläder. blåa converse. svarta strumpbyxor. vitt linne. vit tröja. rosa sjal. jeansjacka. guldig spegel. vita väggar. löv på träden. solen lyser genom fönstret.
jag lovar dig, vi ska vandra över guldgröna ängar.
i sommar. i sommar är allt bra.

Fyrklöver

Den här dagen har faktiskt varit bra, mot alla odds. Jag är helt utvilad efter min långa sovmorgon, jag slipper göra provet senare, kommer bara behöva G-kompletera lite och sen bedömer han de övriga sakerna jag har gjort/kommer göra och de är/kommer minnsan bra! Samhällslektionen var lugn och jag blev överlycklig när John drog upp persienerna och det visade sig vara gröna löv på träden. Underbara vårkänsla. Vi fick sluta 15 minuter tidigare och jag gick lite smått nervös inför mötet med Pelle till Gullmarsplan. Gick till Coffehouse by George för att äta lunch, jag drack en Chai Latte som var god, dock inte lika bra som på Espresso House. Vi småpratade om lite allt möjligt och det var en bra lunch. Vet däremot inte om vi kom fram till särskilt mycket, men en bra början iafa...

Matten gick också bra. Jag förstod allting och det var första gången på hela terminen som jag hann klart med uppgifterna och slapp ta hem för att jobba ikapp. Svenskan var långtråkig som vanligt men vi pratade bort det mesta och rätt som det var tog skoldagen slut. Fortfarande fint väder när jag satte mig på cykeln för att ta mig hem och det kändes nästan som om någon sprang bakom och skjutsade på hela vägen för det gick så enkelt, tillskillnad från imorse då det var uppförsbackar, motvind, kallt och svettigt på samma gång. Ikväll blir det god mat, räkor i het sås och sedan hockey och nu ska jag fixa mina naglar + göra korsordet i Vecko Revyn.

Det gäller att utnyttja de bra stunderna för jag är rädd att om jag blir uttråkad faller jag ner igen. Jag vill inte falla. Jag vill stanna här, och sedan vandra vidare uppåt. Jag vill att det ska bli bra igen.

sovmorgon

Struntade i provet idag och tog sovmorgon istället.. Dumt jag vet, men det känns ändå bättre att inte skriva alls än att skriva IG eller möjligtvis ett väldigt svagt G. Aldrig i livet att jag skulle göra så dåligt ifrån mig. Jag hoppas på att jag får göra om det senare, annars får jag satsa på grupparbetet. Nu har jag i alla fall sovmorgon ända till 10.50. Verkar vara fint väder så tar nog cykeln om det finns luft i hjulen.

Will you stay with me?

jag går sönder

don't lie to me, cause I know


äta bör man annars dör man

Jag hoppas på att en banan, en kopp te och lite smågodis kan få mig på bättre humör för jag måste verkligen börja plugga snart. Om inte får jag plugga fast jag är såhär. Men det sägs ju att man ska äta med tre timmars mellanrum för att hålla blodsockernivån på jämn nivå och på så sätt behålla samma humör. Inte för att jag vill behålla det här humöret, men man kanske kan förbättra det också? Te brukar ju hjälpa mot det mesta. Fast jag mår fortfarande illa egentligen...

Allt för att slippa plugga;

Dagens humör: Segt
Dagens borde: Plugga geografi
Dagens frisyr: Slarvtoffs och hårspännen
Dagens klädsel: Strumpbyxor och fultröja
Dagens planer: Plugga
Dagens längtan: Bättre tider och sommar
Dagens beroende: Musik
Dagens tråkigaste: Geografi
Dagens person: J och S


I am torn to do what I have to

Jag vet att jag har sagt att man ska fokusera på det som är bra och att man ska göra saker som får en att må bra när man är nere. Jag håller fortfarande fast vid det, jag tycker verkligen att man borde göra så. Men jag orkar inte. Jag känner inte att det finns en anledning till det. Känns inte ens värt att försöka. Jag vill inget hellre än lägga mig under täcket och sova. Men jag måste ta mig i kragen, lyfta mig upp, söka efter lösningar på problemen. Tvinga mig att plugga, gå till skolan och äta mat. Jag måste ju fortsätta leva, även när det inte lockar.

Livet kan inte alltid vara bra, för om det vore så, ja, då skulle man ju inte märka att det var bra eftersom det alltid var bra, right?!

motivation

Jag har verkligen inte ork till att plugga. Vad hände med mig egentligen? Vart tog min motivation vägen? Även om jag alltid brukar göra saker i sista sekund, så brukar jag verkligen göra dem. Jag brukar inse att det snart är försent och att jag måste sätta igång för att klara av det, men nu verkar jag ha tappad all förmåga att göra något alls. Gymnasiet var inte bra för mig. Jag går dit bara för att få närvaro och har inte lärt mig någonting på hela året. Förutom i matten, där är jag fortfarande lite motiverad.. Det kanske är för att det är det ända som känns nyttigt och lärorikt, på alla andra lektioner är det bara trams och ingen ordning. Imorgon har jag geografiprov. Jag har inte öppnat boken än och jag vet knappt vad vi har prov på. Jag vill verkligen få MVG men just nu är nog risken för IG större.. Jag har aldrig fått ett IG i hela mitt liv.

Jag hittade precis nya Vecko Revyn i brevlådan. Satte precis på vattnet nere i badkaret. Ska snart gå ner och hälla i lite badskum, fylla ett stort glas vatten och sedan sjunka ner i det brännheta badet med min tidning. Efter middagen kanske jag pluggar.. Jag får se..

gummistövlar och galonisar

Idag kände jag mig som en riktig lantis, jag hade på mig sånna där kläder som jag alltid har när jag är på landet. Tights, en jättestor och ful stickad tröja och gummistövlar. Inte så smakfullt kanske, men mysigt var det och det är väl det viktigaste. När jag gick på vägen till skolan, trampandes i massa vattenpölar slog det mig hur mycket jag saknar att vara barn. Jag saknar att mamma klädde på mig, jag saknar mina lila galonbyxor med hängslen och remmar som fästes under skorna. Jag saknar min lila och rosa galonjacka med gul luva, och jag saknar till och med min grönrödblåa galonmössa som man knöt under hakan. Fast mest av allt saknar jag att leka. Kunna hoppa i vattenpölarna, leka mamma pappa barn, leka med dockor och gosedjur, klä på alla barbiedockorna deras finaste kläder, leka badstrand i vardagsrummet, rulla runt i snön på vintern, leka skola. Ja, alla lekar helt enkelt. Hur lätt det var att umgås med andra, man behövde inte tänka eller anpassa sig så mycket, man kunde till och med leka olika lekar fastän man lekte tillsammans.

Fast även om jag saknar det, så vill jag inte tillbaka. När man är liten uppskattar man ju inte alls det här, då blir man ju arg för att mamma ska bestämma kläder, man tycker gummistövlar och galonkläder är det fulaste som finns och man vill inte alls leka utomhus när mamma säger det, och absolut inte vara inomhus när det bestäms.. Om man inte växer och blir äldre inser man ju aldrig hur bra det var. Dessutom skulle jag nog inte stå ut med att vara liten hela livet. Jag vill växa, bli större, få nya erfarenheter och leva på riktigt. Men det betyder inte att jag inte saknar att vara liten ibland. Det tror jag faktiskt alla saknar...

Dagens drog

Fields of gold- Eva Cassidy

Your call- Secondhand Serenade

Samson- Regina Spector


I'm sad to say the drugs don't work

snödroppe

Väldigt mycket uppdatering här känner jag. Men har inte varit så motiverad till att plugga, det var svårt att koncentrera sig och matten var sjukt svår. Fast jag känner mig duktig som lyckades lösa alla utom sista uppgiften. Har mest suttit här hela kvällen, förutom när jag gömde mig i täcket, tittade på lägenheter och mot alla odds, åt middag. Inte för att jag var hungrig. Inte för att jag var sugen heller. Mer för att jag inte orkade ljuga för mamma och säga att jag var sjuk för att slippa.. Blev inte av att bada heller, ingen anledning, det blev bara inte av.

Nu ska jag krypa ner i min säng, gömma mig under täcket i ytterligare några timmar. Imorgon har vi engelska de två första passen tror jag. Hoppas på att få luncha med en vettig person, men annars blir det nog bra ändå. Tisdagar brukar alltid vara sköna dagar och om det är fint och vår imorgon, då ska jag cykla. Nu ropar min rosa säng på mig

som alla andra gånger

du har räddat mig en gång till

moment of truth

Lita inte på mig för jag är inte trygg
Lita inte på mig för jag kan närsomhelst vara försvunnen

Kom inte heller för nära för då skrämmer du iväg mig
Kom inte heller för nära för då kan jag inte andas mer

Men jag vill ju ha dig nära. Jag vill att du ska lita på mig. Jag vill vara trygg, stanna kvar, inte skrämmas och kunna andas. Jag vill vara en sån där bra vän som andra ser upp till.

Jag vill så gärna. Men ibland verkar jag inte riktigt vilja det jag vill. Man kan inte göra allt man vill, det går inte. Då måste man fundera över vad man egentligen vill - vad man gör för sin egen skull och vad man gör för andras skull.

Sanningen, är den svart eller vit? Eller finns det olika nyanser däremellan, kan sanningen vara grå? Min sanning har jag gömt, den ligger så långt inuti mig att jag inte ens kan se den själv, jag vill inte veta av min sanning. Kan man gömma sig för sin sanning? Förr eller senare kommer den väl ikapp en, precis som tiden brukar göra. Man kan inte rymma från sitt liv för sanningen finns där någonstans. Min sanning börjar sakta krypa närmare

feber

skakar, ryser, gråter, fryser
blundar, tänker, tårar blänker

kan man bli sjuk av allt som händer? kan man bli så sårad att man får ont i halsen, misslyckas så att man får ont i magen, göra någon illa så att man själv börjar må illa, bli så utelämnad att man får huvudvärk och bli så sviken att man får feber? För jag tror faktiskt att jag lyckats med det. Jag tror att jag har blivit sjuk av allt som händer.

think about something else

För att vara måndag har det här varit en ovanligt bra dag. Den har till och med varit så bra att det är ovanligt för vilken skoldag som helst. Sovmorgon till tio eftersom vi var komp.lediga på ekonomin. Sedan hade vi geografi, var meningen att vi skulle plugga till provet på onsdag fast det blev inte riktigt så. Jag och Jennifer var inte så jättetekniska när vi försökte kopiera papper och man kan ha ovanligt roligt åt ingenting. Det är sånna konstiga småsaker som kan muntra upp en när man inte alls känner sig på topp. Lunchen spenderade jag för mig själv i Globen. Skulle köpa en smoothie på Coffeehouse by George men kortet funkade inte så gick runt i affärer istället. Hittade tre fina tröjor på Kahppal av alla affärer, fast alla var för dyra trots min (mammas) rabattkupong på 25% .. Sedan letade jag efter en dagbok men lyckas fortfarande inte hitta någon. Det var underbart skönt att vara utomhus, riktigt fint vårväder och luften var frisk att andas in. Känner mig en aning bakis så det var nog därför...

Tillbaka i skolan så hade vi spanska, jag och Sandra satt och sjöng Dexter-sången. Det roligaste var att hon först mobbade mig för att jag kom ihåg namnen på alla PowerPuffPinglorna, och sedan visar det sig att hon kan hela sången till Dexters Laboratorium, eller vad det hette h a h a.

Kvällen kommer tillbringas med massor av plugg, geografiprov och ligger efter i matten. Sen tänkte jag bada om jag hinner, pussla lite och kanske ut och gå. Har insett att jag måste hålla mig sysselsatt hela tiden. Om jag inte gör något tar tankarna över och det är dumt att tänka på det mer än nödvändigt. Det är ju inte menat att man ska plåga sig själv med alla sina fel och brister.

call me I'm sick and angry

And I'm tired of being all alone, and this solitary moment makes me want to come back home

you'll never see my face again

Jag vet inte riktigt vad jag kan skriva. Som vanligt finns det så mycket i huvudet som inte går att sätta ord på. En sak jag kan sätta ord på är att jag helt har tappat matlusten. Tänk vad ironiskt. Hela tiden jag har försökt utan att lyckas. Nu är jag varken hungrig eller sugen på något. Inte ens te. Jag är bara illamående. Och äcklad.

Idag insåg jag även varför mycket blivit som det blivit. Konstigt egentligen att det tog mig så lång tid att komma fram till det, när det på sätt och vis låg mitt framför ögonen på mig. Jag har letat och letat men måste väl inse att jag helt enkelt inte tittat tillräckligt noga. Jag är en människa precis som alla andra. Och precis som alla andra gör jag misstag och fel. precis som alla andra. Det är inte bara jag. Men jag ska lära mig av mina misstag, till skillnad från vissa andra...

that's what friends are for

med vänner vid sin sida är man stark. med vänner kan man ta sig igenom mycket. man kan klara av. jag har bra vänner.

det är fegt, jag vet

hurt yourself on the outside, trying to kill the things inside

för allas bästa

Den här veckan ska jag bara plugga, sova och träna tills jag spyr. Jag skiter i om jag är sjuk eller inte. Jag ska inte umgås med någon, jag ska inte läsa, äta eller smsa överhuvudaget. Jag ska inte ha kontakt med någon förutom de i klassen, bara träna träna träna och på den tiden som blir över ska jag plugga och sova. Inget inget inget annat.

Det blir bäst så.

.

Det finns inga ord som förklarar. Jag gör allt för dig. Du är min bästa vän. Jag älskar dig. Jag ska aldrig, aldrig någonsin svika dig igen. Om det blir något igen.

Jag hoppas du kan förlåta mig

lördagsgodiiis

Det var en liten tjej på bussen som fick en godis av sin mamma. Hon tuggade på den från typ Värmlandsvägen enda till Havsörnstorget, en sträcka som tar ca 5 minuter att köra. Herregud, jag trodde inte ens att det var möjligt att tugga så länge på en så liten godis. Men sugen blev jag i alla fall.. Fast för att spara pengar har jag bestämt mig för att inte betala för sånt som går att äta, det är både onyttigt och onödigt då vi har sånt hemma. Men ändå. Det är ju lördag idag. Lite godis borde jag få?


hallonsaft

Slösade lite för mycket pengar idag på en ny bh, men den var så gul och fin så det kändes nödvändigt. Köpte även två par svarta strumpbyxor, men det behövdes, och en present till mamma. Den blev jättebra och inte så farligt dyr så jag är nöjd. Synd att inte pappa är lite mer som mamma, för jag hittade massa bra presenter till henne och typ noll bra till pappa. Hmm.. får börja leta lite tidigare nästan gång! Däremot hittade jag ingen dagbok, antingen säljs det inte längre eller också har jag glömt bort var jag brukade köpa mina, för jag var inne på ungefär alla affärer som sålde papper/skrivböcker/skolgrejer och liknande men hittade inte en enda ?!

Det var skönt att åka in för att handla ensam i alla fall. Då kan man gå så länge man har lust i vilka affärer man vill, man kan äta var man vill, vila när man vill och åka hem när man vill. Skönt att slippa anpassa sig så mycket, fast allt det där vägs ju upp av att man har sällskap om man åker med någon.. Nu ska jag äta lite mellis/middag innan jag på allvar börjar rota runt i garderoben efter kläder. Jag är så trött på alla mina, men kanske om jag letar långt långt ner i de där lådorna jag aldrig tittar i så hittar jag något snyggt att ha på mig tills ikväll! Om inte annat kanske en gul bh och svarta strumpbyxor är en bra början.

02.20 ...

En sen kväll på msn igår gjorde mig lite gladare och tack vare det vaknade jag ganska lycklig. Konstigt, konstigt. Det var väldigt länge sen jag verkligen pratade med folk på msn. Det hade liksom settt sina bästa dagar, trodde jag i alla fall. Men vilken tur att man kan ta fel.

Ensam hemma nu på morgonen så ska ta vara på tiden. Om en timme bär det av mot Farsta C, orkar inte med stan det är för mycket folk och affärer. Hittar förhoppningsvis present till mamma, Gustav och något att ha på mig i kväll! Tror att jag ska till David runt sju, ser framemot kvällen, fast det verkade inte mamma göra, haha...

all I ever do

Vi spelar ett spel, du och jag. Inte mot varandra, men inte heller med. Vi spelar ett spel som inte går ut på något, som ingen vinner, men båda förlorar. Vi spelar som tidsfördriv, i brist på annat. När annat dyker upp avbryter vi spelet. Ibland spelar vi inte på flera dagor, veckor. Ibland spelar vi bara en kort stund om dagen. Under vissa perioder händer det att vi spelar hela tiden, varje timme och minut. Jag klandrar inte dig, det var inte du som hittade på det här dumma spelet. Men vem tusan ska jag skylla på, om ingen har hittat på det?

end of story

du avslutade med att skriva kram. Behöver jag ens berätta för dig att den kramen sårar mer än den värmer

save me from my self

Jag vill ha ett mjukt och gosigt husdjur. Nu. Och levande ska det vara. Jag behöver någon som räddar mig från min ensamhet. Det är inge bra när ensamheten tar över. Då vet man inte riktigt vad man ska göra.

Tänk om jag blir övergiven nu?

that's it

Jag vill inte vara med längre

det som en gång varit mitt

Om jag sätter mig i ett hörn och gråter, lovar du att förlåta mig då?

drömmer mig 100 mil bort

Jag är extremt uttråkad. Så uttråkad att jag var tvungen att smygträna lite på mitt rum. Men nu ska jag hoppa in i duschen och sedan krypa ner i sängen, annars kommer jag aldrig orka till skolan imorgon. Och jag måste gå till skolan imorgon, för jag står inte ut med att vara hemma en dag till.

Svenska, ekonomi, idrott, lunch, engelska, matte står på schemat imorgon. Kan någon rädda mig från alla tråkiga lektioner och följa med mig ut på stan istället. Jag har shoppingabstinens. Också.

ännu mera ångest

JAG MÅSTE BLI FRISK SÅ JAG KAN TRÄNA IGEN.. och då menar jag inte träna fotboll eller innebandy, utan träna själv. Jag vill promenera utomhus, gå till gymmet och springa eller bara träna tills jag inte orkar stå upp längre utan måste sätta mig ner för att inte svimma. Och vet ni varför? För att träning är det bästa sättet att glömma alla problem, att bli glad, att känna sig nöjd med sig själv och att få lite tid för sig själv. Inte för att jag inte fått tillräckligt med tid för mig själv efter nästan tre dagar sjuk, då jag försökt att få tiden att gå framför datorn och begraven i böcker vid köksbordet, men när man är hemma för sig själv, då tänker man alltid så mycket, och mycket tänkande brukar aldrig sluta bra.

Nej, jag vill träna för då känner jag alltid att allting kommer att lösa sig.

Gör mig frisk nu. Innan jag får panik och börjar träna fast jag är sjuk, för det gör jag alltid och det är därför jag aldrig är frisk. Jag vill vill vill bli frisk nu. Så det så.

do you know my name?

Mitt liv känns väldigt "svartvitt". Svartvitt kan ju i och för sig vara ganska fint, i alla fall på bild, och visst, mitt liv kan betraktas som bra och det blir synnerligen fint på bild. Vad jag menar är att det är tråkigt och ingenting händer. Jag vill göra någonting nytt, inte bara allt jag redan gör. För att få lite färg på tillvaron vill jag till att börja med köpa nya kläder och fixa mitt hår. Efter ett par års erfarenhet har jag insett att om man känner sig snygg och fräsch känns allt lite roligare. Saken är bara den att jag inte vet vad jag vill göra, eller hur jag vill ha saker och ting och då är det svårt att börja någonstans. Jag vill så mycket men kan aldrig bestämma mig.

Långt hår eller kort hår, rak lugg eller sne lugg, uppklippt eller rakt, rött, ljust, mörkt, svart eller mellan?

Jeans och t-shirt-stil, tights och linne, klackskor, flickiga klänningar, sköna mjukiskläder eller en random kombination av allting?

Vilt festande, lugna hemmakvällar, chillkrök, filmkvällar, gå-ut-och-chansa-kvällar, shopping, bara umgås eller träna?

Närmsta vänner, nya vänner, gamla vänner, träffa nya bekanskaper?

Ja, jag tror att det kallas för beslutsånget

fairytale

Har ägnat hela min förmiddag till att läsa Kalle och Chokladfabriken. Har jag någonsin nämnt hur mycket jag avgudar barnböcker? Jag blir glad, varm i hela kroppen av att läsa dem och förtrollas av den fantasifulla berättelsen. Det är oundvikligt att inte tycka om en sagobok. Man fastnar efter första sidan och det är näst intill omöjligt att sluta läsa förens man nått den sista. Sedan går man runt halvt drömmande och i sin egen värld efter alla fantastiska upplevelser man tror att man nyss upplevt. Jag tycker som bekant om att läsa vanliga böcker också, men det är skillnad mellan en saga och en roman. Sagoböcker för barn är mer kreativa, mer fantasifyllda. Beskrivningarna är mer målande, bilderna, om sådana finns, är vackra och inspirerande. Det går inte att komma ifrån att en saga är det bästa som finns, det spelar ingen roll om det gäller undervisning, uppfostran eller bara underhållning, en sagoberättelse är livet sett ur ett barns ögon. Det är den rena och klara sanningen, en aning förvrängd av fantasi. Men vem har någonsin sagt att fantasi inte är sanning och verklighet?

gissa om jag sitter och suktar efter chokladkakor, sockerballonger, tuggummin som aldrig tappar smaken, hallonskumgodis, varm glass till vintern, ett chokladvattenfall....mmm


en chokladfontän i köket skulle ju inte heller sitta helt fel

When they see you

Så många gånger som jag har bestämt mig för att ge upp och bara leva för min egen skull. Så många gånger jag har förträngt mina känslor, ignoretat mina tankar och inte låtsats bry mig. Så många gånger jag har ångrat mig.. Misslyckats, tagit tillbaka, förlåtit, bett om förlåtelse, försökt en gång till. Alltid detta velande. Vela tveka ångra, fram och tillbaka, så gott som varje dag.

Det är som pappa säger i trafiken, tveka inte utan kör. Om du tänker köra måste du göra det bestämt, du får inte verka osäker för det är på grund av osäkerheten som de flesta olyckor i trafiken sker. Visst borde samma sak gälla i vanliga livet? Om man har bestämt sig för något ska man göra det fullt ut, man ska lita på sin magkänsla och våga följa upp det man sagt. Fast jag vill inte riktigt göra det. Jag vill ha en chans att ändra mig. Jag tror på att folk kan förändras. Jag tror på att man kan lösa det mesta genom att prata om det.

Och mest av allt tror jag på viljan.
Om man har tillräckligt stark vilja, kan man ta sig igenom vad som helst. Viljan är det starkaste och viktigaste man har. Jag lever på min vilja, jag tror på mig själv, jag vill klara det här - jag ska klara det här

förstå mig fel

Det känns som att jag har ställt mig i mitten av ett torg, slitit av alla mina kläder och skrikit ut mina innersta hemligheter



don't get me wrong.

or maybe that would be better

mitt nya vill ha

hittade de här jeansen på Gina och jag tyckte om dem tusen. Vill verkligen ha dem, men jag har ju inga pengar?! Eller har lite, men försöker spara till sommaren.. Vi får se hur det blir, slänger in lite bilder på dem idag. Tyvärr ganska oskarpa då min mobilkamera inte är den bästa..

fikastund

Sjuk och hemma idag också. Var tänkt att jag skulle plugga samt vila framför tv;n hela dagen men så blev det inte riktigt. Morgonen spenderades vid köksbordet tillsammans med mammsen, åt yoghurt till frukost och satt sedan och läste "Ensamma Mamman" serier, hehe.. Sedan småpratade vi lite och drack te med honung och varm mjölk med honung för att rädda våra stackars halsar. Vid tolv ville hon gå till Örby kiosken för att hämta ett paket med skor som hon hade beställt och sedan hade hon ju lovat att bjuda mig på en semla så vi passade på att ta det i samma veva. Semlan var onyttig men oj så god, till den blev det dessutom en Cappucino à la Mamma och massor av sommar-, fotboll- och lägenhetsprat. Efter en liten promenix kom vi precis hem och tänkte sätta igång med mitt CV/personliga brev så fort jag lyckats göra mig en ny kopp te.
Dagens beroende = te

Tisdagarna är det bästa med VGY

Lyckades inte plugga så jättemycket idag men hoppas på att mamma är hemma och hjälper mig imorgon istället, tänkte nämligen vara hemma då också eftersom jag inte känner mig så frisk..

Idag hade jag en ritkigt mysig dag, var kul att träffa Cicci igen eftersom vi, som sagt var, inte ses särskilt ofta. Innan hon kom kikade jag runt lite på Gina Tricot och hittade ett par jeans som jag bara älskar och en snygg klänning, den kändes dock inte riktigt mig, men det påminde mig både om att jag måste shoppa - och spara pengar. Hur ska det gå ihop?  Vid halv fyra tiden mötte jag i alla fall upp Cicci utan för Konserthuset och vi traskade vidare ner till Saga för att se på bio, filmen hette Slumdog Millionary, tror jag. Den var bra, fast lite obehaglig. Käkade vi middag på Subway och sedan fika på Fåtöljen. Smoothie för mig då jag var rätt så mätt efter både popcorn och macka.. Vi hann som vanligt med massa snack, både seriöst och mindre seriös. Skönt att ses, kul att prata och vi bestämde återigen att vi borde ses lite oftare, kanske blir det lite gymträning när jag blivit frisk igen!

Nu ska jag krypa ner i min säng tidigt tidigt för att försöka bli frisk så fort som möjligt, har både fotbollsmatch och innebandymatch i helgen vill jättegärna spela men det är inte så troligt.. Fast mirakel sker ju så man vet aldrig! Grönt te, bubbelbad och fruktsallad imorgon kanske är mitt mirakel.

JAAAAA



jag var bara tvungen! nu lovar jag att plugga

Jag tar tillbaka allt jag sa

...om att det skulle bli lätt att göra ekonomiuppgiften. Den är ALLT ANNAT än lätt. Vad tusan ska jag skriva, jag vet ju inte ett dyft om vad som krävs för egenskaper eller erfarenheter för ett reporterjobb. Jag kanske ska ändra mig och söka jobb på ICA eller något, då är det bara skriva att jag är trevlig och hjälpsam och orkar lyfta tunga kartonger typ..

Menmen positivt som sagt, det är säkert nyttigt inför framtiden blablabla massa trams. Får be mamma om hjälp ikväll istället, hon brukar kunna sånt där! Nu ska jag faktiskt fortsätta att hitta på positiva egenskaper om mig själv och kanske söka lite info om jobbet också. Kan ju kanske erkänna att jag inte har ansträngt mig allt för mycket.

Back to business

I was wrong

Jag skrev att du inte är bra för mig. När jag tänker efter är det nog tvärtom så jag ändrar mig:

just wanted you to know

i'm no good for you

frukost..

..måste ju seriöst vara det bästa som finns och jag förstår mig verkligen inte på mitt tidigare jag. Hela livet har jag avskytt frukost, avskytt att behöva gå upp, göra iordning frukost och äta den, speciellt när den inte ens är god och man inte är det minsta hungrig. Jag har aldrig varit en ritkigt morgonmänniska och jag har aldrig heller haft matlust så tidigt. Så har jag alltså varit enda tills för bara ett år sen ungefär.

När jag var i USA förra jullovet började det vända. Tro det eller ej, med tanke på att USA sägs vara ett land där man bara äter muffins och bullar till frukost, men när jag var där började jag älska att äta frukost och jag nästan längtade varje dag efter nästa dags frukost. Vi var där med hela familjen + Linas pojkvän, vilket innebär ett sällskap på 8 personer och det i sin tur innebar att alla beställde in ca två frukosträtter var och sen delade vi på allt. På bordet fanns därför en salig blandning av pannkakor och våfflor med vispgrädde och smör (mina syskons idéer om bra frukost..), gröt, toast, frallor, ägg i alla olika former, kaffepannor, tekannor och stora koppar med varm choklad och sedan det bästa av allt: mängder av frukt. Man kunde nämligen beställa in små fruktskålar med meloner, vindruvor, äpplen, jordgubbar och skivade bananer. Jag saknar verkligen frukosten där, när man är hemma blir det ju inte av att man gör så mycket olika saker, man har varken tid eller orkar äta så mycket när man äter frukost ensam, tyvärr.

Men idag gjorde jag det ändå! Har precis satt i mig en frukost som skulle kunna hålla mig mätt i två dagar. Gick upp vid halv tio, underbart utvilad efter 10 timmars sömn, och satte igång att baka grahamsscones. Medans de var i ugnen gjorde jag en blåbär-björnbär-hallon smoothie, skar upp ett päron, kokade ägg samt dukade fram ost, smör, juice och te på bordet. Sedan satt jag i köket i en hel halvtimme och åt samtidigt som jag läste KP och snön yrde utanför fönstret.. Fick nästan lite julkänsla!

lycka

fastän tillvaron runt omkring mig verkar rasa samman ska jag minsann vara glad och just nu känner jag mig faktiskt ganska lycklig. För en timme sen kände jag mig mindre lycklig... Men som sagt, jag ska fokusera på det som är bra, inte så mycket på det dåliga. Ibland kan det vara bra att få ur sig allt dåligt, prata ordentligt osv, men inte jämt. Ikväll har jag pratat ganska mycket med ganska många... så nu blir det vändning åt det lite mer positiva hållet!

Drack en stoor kopp té tillsammans med pappa framför tv;n och hockey, sedan åkte vi iväg till Willys för att handla. Blev tyvärr lite stressigt då vi bara hade 15 minuter på oss och när vi var klara upptäckte vi att vi hade glömt både det ena och det andra. Men jag älskar verkligen att handla, särskilt när pappa är med för då kan man smyga ner massa småsaker obemärkt i kundvagnen h a h a idag slank massa saker ner och pappa tyckte jag var lite knasig när vi började packa upp korgen, och hans kommentarer om det mesta var fyllda av ironi och lät ungefär som "det här kommer Gustav jubla över".
Imorgon blir också en härlig dag
eftersom jag är ledig! Tänkte dra ner rullgardinen (för en gång skull) för att slippa väckas av ljuset klockan 7 och istället ta en ordentlig sovmorgon. Sedan ska jag göra en lyx frukost, eller kanske brunch beroende på när jag vaknar. Efter det är det dags för lite plugging, men det är nog inte alltför svårt ska bara skriva ett brev och cv. Vid tre tiden ska jag åka in till stan för att möta Cicci. Vi tänkte se på bio - någon film jag inte minns namnet på men det var tydligen 15års gräns, och sedan käka middag i Söder Hallarna. m-mh trevlig dag vill jag lova

Nu blir det till att krypa ner under mina två täcken-två filtar och emd mina två kuddar för att sova skönhetssömn.
Sweet Dreams tonight <3

Grattis pappsen

Idag fyller pappa år, grattis massor och stor kram. Stackaren står just nu och lagar mat, på sin födelsedag?! Fast jag hjälpte till lite grann. Egentligen skulle ju jag haft träning idag och han går hemifrån så himlans tidigt på morgonen, så vi firade honom igår kväll istället. Mamma var arg av någon okänd anledning så hon var inte med... men jag Gustav och Nico dukade upp fika i form av kringlor och snickerstårta med ett rosa ljus i, kaffe, blommor, paket och massa ljus för att få lite mysbelysning i vardagsrummet igår. Sen fikade vi och hade trevligt en ganska lång stund och han blev glad för alla presenter så trots att det var en dag för tidigt så hade han nog en trevlig födelsedag!


träningsångest

Nu är jag sjuk igen, halsen känns så tjock att jag knappt kan svälja, huvudet värker som om någon kastat en sten i det och ögonen bara rinner. Trots detta tvekade jag på att skippa träningen ikväll. Jag får verkligen ångest när jag struntar i en träning, mest för min egen skull då jag känner mig lat och mesig, men också för laget. Jag får så sjukt dåligt samvete när jag inte kommer och jag avskyr att ha dåligt samvete för andra. Idag har jag gått runt hela dagen och försökt övertala mig själv att jag faktiskt är sjuk på riktigt, att det är farligt att träna när man är sjuk och att jag blir frisk mycket fortare om jag vilar istället - men ändå har jag fortfarande dåligt samvete och vågade knappt trycka på "skicka" knappen när jag smsade Micke..

Jag förstår verkligen inte varför jag blir sjuk hela tiden. Jag äter, sover och tränar bra, och alla säger ju att om man gör det kommer man få stark imunförsvar och blablabla. Det måste vara något fel på mig. Kanske ska säga till mamma att jag vill ta nya blodprover för att se om jag har någon vitaminbrist, men hur kan jag ha fått vitaminbrist när jag äter bra? Jag får det verkligen inte att gå ihop... Stress är väl också något som bryter ner kroppen och jag kanske kanske är lite stressad, men jag tycker inte om att erkänna sånt.. Men om man tänker efter så är jag nog ganska stressad med matcher och träningar minst 4 gånger i veckan, ca 2-3 läxor i veckan plus att jag vill hinna med att träffa alla vänner på helgerna och sen är det ju alltid massa oplanerade saker som händer också.

Så kanske är jag stressad helt enkelt.. I så fall blir det nog bättre nu efter April, då tar innebandy säsongen slut och jag har bestämt mig för att inte fortsätta nästa säsong. Dessutom blir det ju varmt ute då också, det kanske passar mig lite bättre med tanke på min "icke vinterkläder- inställning"

take a look inside

jag vill gömma mig för världen men det verkar inte finnas några gömställen kvar för mig

de vackraste orden

.. tar form i sångtexter, dikter, sagor och det är verkligen en värld för sig. Det beskriver allt det vardagliga i livet så fint. Det spelar ingen roll hur ful verkligheten än är, det låter ändå vackert på något underligt sätt.

"jag är så trött på mina vänner och allt vi alltid
gör och allt vi aldrig gör
jag vill slita av mig mitt liv som en t-shirt och
köpa mig ett nytt med någon som dig"

sjuk på en lördag

Uschausch jag tror att jag börjar bli sjuk. Suck suck dubbel suck varför är jag alltid sjuk... Vaknade med halsont som jag vet inte vad. Efter matchen hade jag huvudvärk och den tycktes aldrig vilja gå över. Efter maten kändes det lite bättre men har börjat frysa enormt mycket och känner mig helt seg i huvudet nu. Näsan rinner och ögonen svämmar över. Jag vill inte bli sjuk

Skulle egentligen träffa Frida ikväll, men jag får se om jag orkar det nu... Isåfall bilr det nog att se på en film eller något för jag vill inte vara utomhus och frysa. Tyvärr måste jag nog säga att hemma kväll framför melodifestivalen med massvis med täcken, en kopp te och en hemmagjord semla låter mer lockande i nu läget. Särskilt om jag ska kunna spela match imorgon. Micke kommer säkert skälla ut mig annars så det är väl säkrast att vara med..

Dumt dum dum, får hoppas att jag mår bättre om en stund så kanske jag orkar ses en snabbis iaf. Jag hatar att bli sjuk jämt


upside down

Ibland tycks huvudet vara alldeles tomt på tankar. Men det slutar ändå alltid med att man har en fyrahundratusensjuttiofem sidor lång bok med sina åsikter ändå. I alla fall när det gäller mig.

Så om jag någonsin säger att mitt huvud är tomt, då menar jag nog bara att jag inte kan sätta ord på mina tankar. Som just nu ungefär.

Jag är arg, irriterad, uttjatad, besviken och less. Å andra sidan är jag förväntansfull, glad, nöjd, leende och pirrig också.
Jag antar att de tar ut varandra. Plus Minus Noll?

svensk film


Alexandra Dahlström är sjukt cool. Jag älskar hennes roller, hennes talang och hennes utseende. Hon är underbart bra och allt hon gör är grymt. Hon är inte som alla andra, hon har egen stil, hon är anoorlunda, udda och helt enkelt skitcool.



Måste vi bo i fuking jävla kuk Åmål?

Fuck off. Fuck you. Fuck it. Fuck head. Fucker. Mother fucker.

just wanted you to know

you are no good for me


prinsessa, träd eller kanske en mikrovågsugn?

...vad tror ni om det?

Jag är riktigt taggad på att gå på en maskeradfest. Fatta vad kul det vore om alla verkligen gick in för att klä ut sig, det är inge kul om det bara är typ två som är utklädda.. Men om man hade en fest med ganska många bjudna och verkligen alla kom utklädda! Fy fan vad roligt det vore. Jag vet jättemånga olika saker jag skulle kunna tänka mig att vara isåfall, och det vore hur kul som helst att hitta festlokal, dekorera den, göra inbjudningar och sedan bestämma kanske tema?, utklädnad, sy kläder och göra sig iordning inför det. Ååh vad sugen jag är på det. Synd att jag är mer fantasifull och dagdrömmare än vad jag är genomförare (vi gjorde ett test om det på livskunskapen) men det kanske är dags att ändra på det? Vi får la si hur det blir i framtiden, jag skulle inte tacka nej till det i alla fall!

Frågan är bara utklädnad. Vill man vara någon person/seriefigur/filmkaraktär? Eller kanske en sak, typ brödrost eller robot. Eller ska man vara något sånt där vanligt, som indian, polis, clown? Allting är ju roligt liksom. Fast det är lite tråkigt när man verkligen kommer på en jättebra idé och sedan upptäcker att någon annan ser likadan ut.. En idé är ju att ge alla varsin lapp där det står vad de måste vara utklädda till, det gjorde mina grannar en gång när jag var fyra-fem år nånting och det blev jättelyckat. Jag minns (eller snarare; såg på bild) att jag var Ronja Rövardotter, Gustav var Mimmi Pigg haha, han var jättesöt mamma var ett troll och pappa var målare. Men jag vill klä ut mig nu, på en gång och med det samma

en maskerad för länge sen. dock var större delen av oss ganska fantasilösa på den tiden... bebisen är ju lätt bäst hah

i taket lyser stjärnorna

Idag har jag inte som helst lust att sova och jag börjar bli lite smått stressad över min uppsats som ska vara inlämnad om 30 minuter. Fast jag förstår inte varför, för jag är klar och jag tror att den är bra. Men det är väl sån jag är, stressar upp mig i onödan ibland.

Istället för att sova inatt tänker jag blogga om inte internet dör. Tänker också skriva lite dagbok, läsa veckorevyn, göra korsordet, bestämma kläder tills imorgon, påbörja mitt CV om jag orkar, titta på alla bilder på min data, stirra upp i taket och önska att jag hade stjärnor uppklistrade där, läsa igenom lite gamla sms, lyssna på musik och bara ligga i min säng och titta ut genom fönstret och vänta på att det ljusnar.

Frågan är bara om jag komemr hålla mig vaken? Troligtvis inte, men det är tanken som räknas


tre dagar framåt

Som alltid när jag sätter mig vid datan fastnar jag vid massa som jag bestämt mig för att inte fastna vid. Idag har det blivit massa bloggar, klädshopping, jobbsökande och youtube. När jag tittade på klockan och upptäckte att hon nästan var halv åtta redan insåg jag att det nog var dags för att börja med plugget. Därför har jag nu ägnat en kvart åt att hitta ett "låtsas jobb" till ekonomin, resten av kvällen hade jag tänkt viga åt uppsatsen som ska vara klar om fyra timmar och enormt stora mängder te som kommer göra mig kissnödig en gång i halvtimmen. Men det är det värt minsann, för imorgon är det ju fredag och sista skoldagen för denna vecka. Helgen kommer att bli rolig, tror jag, om än lite väl fullspäckad med

-gym/simning?
-träffa P
-fotbollsmatch
-innebandymatch
-fotbollsträning
-träffa F
-plugga matte
(som vanligt)
-köpa present till pappa (vad
#@% ska jag köpa?!?!)
-förhoppningsvis lite sömn


men om man bara vill så klarar man nog av det mesta!
tea and plugging time


hejdå vinter

Nu ska jag göra motstånd mot den här långvariga kylan och snön och tråkiga vintern! Imorse bestämde jag mig för att ta på mig somriga kläder, dels för att vinter-fula-kläder börjar trötta ut mig, dels för att jag var på dåligt humör och då hjälper det verkligen att ta på sig något som man känner sig riktigt fin i. I skolan var det kallt kallt kallt och Jennifer sa att jag var knäpp som tog på mig tunna tights och en tunn, kortärmad klänning med bar rygg och samtidigt gick runt och sa att jag frös.

Men vet ni vad? Det hjälpte för när jag gick hem hade all snö på vägen smält bort plus att jag var alldeles tokglad hela dagen och kände mig både fin och söt när jag traskade omkring på lätta fötter endast i strumplästen hela dagen!

I hope you know

Jag är arg. Arg på massa olika människor. Jättearg, pissed of och förbannad. Ni vet känslan när man är så arg att man bara vill ha sönder något, det är så frustrerande. Jag kan ju inte direkt gå och slå sönder en fönsterruta eller något, och om jag förstör nåt som jag tycker om så ångrar jag mig alltid efter. Helst av allt skulle jag vilja gå ut och springa med dig. Det brukar alltid bli så bra då, du är bäst på att muntra upp mig, få mig att glömma alla bekymmer för en stund.

Jag önskar att jag kunde cykla hem till dig, sedan skulle vi gå ut och springa springa springa tills vi inte orkade andas längre. Då skulle vi flämtande lägga oss i gräset och när vi väl orkade så kunde vi prata. Prata om allt och inget, egentligen spelar det aldrig så stor roll vad vi säger för även om det är seriöst eller oseriöst känns allt så mycket enklare efter. Sedan vill jag gå hem till dig, sätta mig på ditt köksbord, sådär som jag brukar du vet. Då kunde du göra varm choklad till oss, det blir så gott när du gör den. Sen kunde vi sitta mittemot varandra i det där köket som jag trivs så bra i, dricka vår choklad och prata skratta göra varandra glada. Du är min bästa vän. Jag hoppas du vet det


don't get me wrong but..

You ruin my life. Did you know that?

det måste vara min turdag

Slaskigt och halt ute innebär att man blir alldeles blöt om fötterna hela dagarna, inte mysigt. Dessutom är det värsta jag vet att ramla när man är ensam och imorse när jag var påväg till skolan var det en liten liten hal uppförsbacke som jag inte lyckades få något fotfäste i, jag var tvungen att försöka både två och tre gånger innan jag tog mig upp och då var jag nära på att halka. Usch det är så pinsamt att ramla när man är ensam men med lite fåniga skirk för mig själv lyckades jag trots allt hålla mig på fötterna. Tur tycker ni, ja kanske... Påväg till lunchen skulle vi gå över samma hala fläck och precis när jag ska börja min mening "typ här var det jag ramlade imorse" så ligger jag plötsligt dyvåt och sprattlande i en enormt stor vattenpöl. Uschiamej fick gå alldeles blöt om både ben och fötter hela dagen.

Men som jag har lärt mig ska man se något bra i allt som händer, och det var säkert mina blöta jeans som gjorde att jag tyckte matteprovet idag gick så himla bra (!) trots att jag knappt pluggat alls. Säkert var det mina kalla och leriga fötter att tacka för det trevliga besked jag fick när jag kom hem också, så nu ska jag vara glad minsann. Glad glad glad för allt är underbart och just nu pratar jag i tefefon med söta Pelle som jag ska träffa på fredag <3

open your eyes

Livet förändras var jag än går
och det kommer kanske inte
alltid vara vi två

Jag vet att det låter hemskt. Det är hemskt. Men kanske finns det ingenting att göra åt det. Kanske måste man låta livet ha sin gång. Man kan inte förutspå framtiden och man kan inte ändra det som sker. Självklart kan man vara med och påverka, man bestämmer ju själv över sitt liv, men man bestämmer inte allt. Speciellt inte i en relation... i en relation finns det två parter, två olika individer som vill och tycker olika. Ibland passar dessa personer väldigt bra ihop, ibland växer de ifrån varandra och ibland håller de ihop resten av livet. Jag kan inte säga hur det kommer att bli, men jag vet vad jag vill och jag tänker självklart kämpa för att få min vilja igenom. Jag avskyr att tappa kontakten med vänner, avskyr att förlora någon som står mig nära, men ibland kanske det helt enkelt var menat att bli som det blev, och förr eller senare måste man acceptera det. Men man måste se sanningen när den är rakt framför en. Det går inte att blunda

i have this feeling

det känns som att jag kommer vakna och vara bakis imorgon. jag hoppas att det inte stämmer

summer

Har pratat med Åsa angående Gotland nu! Det fanns några veckor då stugan var ledig men hon visste inte vilka. Hon lovade att maila mig lite tider, priser och bilder imorgon. åh jag hoppas hoppas hoppas att det blir av. I så fall har jag något planerat inför sommaren, förutom Frankrikeresan med the family såklart. Jag vill verkligen göra det här. Tänk, en hel vecka med massa sköna människor, cykelturer, sol och bad, glass, picknick, god mat, krök(?) och shopping på Gotland. Det vore så superduper underbart roligt kul ljuvligt härligt och alla andra positiva ord som finns!

 

paniiiiiik

Jag kommer mig inte för att plugga någonting. Det vill sig helt enkelt inte... Goodbye bra mattebetyg och tack och hej livslära. Jag brukade vara bra i skolan, vart tog mitt engagemang och min vilja vägen? Jag levde fan på min vilja förut, hur dålig och omotiverad jag än var hade jag en vilja som tog mig igenom det mesta. Men icke sa nicke för har den visst försvunnit. Får lita till min tur imorgon på provet och sedan stanna uppe imorgon natt för att skriva uppsatsen... Gosh, det är ju inte ens svårt liksom, jag har bara ingen lust att göra något.

ångest ångest ångest

Jag tycker att..

.. gå barfota om sommaren är det bästa som finns
.. fräknar är söta
.. klänningar är underbara
.. bilder på godis, bakelser och mat är gudomliga
.. man borde ta bättre vara på sina vänner
.. det är mysigt att vakna upp med någon bredvid sig i sängen
.. vintern har stannat alldeles för länge i år
.. ord är vackra
.. speciella bilder inspirerar
.. te värmer både kropp och själ
.. chillkvällar är det bästa
.. one tree hill är omöjligt att leva utan
.. gråta är bra, så länge man inte gör det för ofta
.. man MÅSTE våga ta risker
.. och INTE vara rädd för att leva sitt liv
.. Peter Pan och Pippi är de bästa barn filmerna
.. kyssar och regn är romantiskt
.. picknick korgar betyder något alldeles speciellt

sådär ja, jag kände för att dela med mig lite av mig själv

one tree hill

"people who are meant to be always find their way in the end"

http://www.youtube.com/watch?v=RyvQa5NgzcA&NR=1

engelska ftw

Jag har precis kommit på att allting låter mycket bättre på engelska. Det är allt bra synd att jag inte bor där, för då skulle det jag försöker säga låta mycket bättre. Jätteofta nu för tiden kommer jag på mig själv md att tänka på engelska, och när jag ska skriva saker händer det flera gånger att jag formulerar meningen på engelska och sen inte lyckas översätta den på rätt sätt, för engelskan har ju mycket fler ord och uttryck. När man säger/skriver saker på engelska känns det mycket starkare, som om det betyder mycket mer eller så låter det helt enkelt bättre. Och om jag, som inte ens är särskilt bra på engelska känner såhär, då borde väl typ alla tycka likadant?


min nästa dagbok, den ska jag skriva på engelska minsann

try to understand

Jag vill gråta. Inte för att jag är ledsen utan bara för att det skulle kännas skönt. Jag mår inte speciellt dåligt och det har inte hänt något eller så, jag känner mig bara fylld med olika känslor. Jag vill gråta av lycka, av stress, av saknad och sorgliga berättelser och låtar. Jag vill gråta ut ordentligt, men jag vill inte vara ledsen.

Does it make any sense at all?

monster

Jag kommer mig inte riktigt för att skriva om dem här. Det är för personligt, för nära och alldeles för mycket mig. Men nu vet ni i alla fall att de finns där. De sitter inuti mig och äter upp mig. Men inte alltid. Bara ibland vissa dagar.

Och jag vet att dom alltid kommer stanna där. För har man en gång släppt in dem, då vill de stanna.
Varför släppte jag in dem? Jag vill inte att de ska krypa runt i mig. Vill inte att de ska få förstöra mig. Jag vill byta ut alla gröna äckliga lurviga små monster med spetsiga tänder mot gula blommor, rosa ludd och vita spetsar.

Kan någon snälla strypa mina monster med de vita spetsarna?

födelsedagar på ingång

Om exakt en vecka fyller pappa år, och efter det är det inte långt kvar till både mammas och Gustavs födelsedagar. Men vad tusan köper man till någon som typ de tio senaste åren bara önskat sig en sak; snälla barn ?! Det borde vara förbjudet att önska sig snälla barn, det är en knasig present. Det får nog bli någon göra sak, typ ingen aning vad men han vill ju inte ha saker iafa. Mamma blir nog lättare, hon kan få något till stugan eller sin nya lägenhet och hon är tjej också så mycket lättare. Pappa däremot.... STORT problem med STORA bokstäver. Inte har jag tid heller, får nog lov att bli stan på torsdag lunchrast för i helgen finns inte mycket tid över..



äsch. Jag tänker se på film nu, då kanske man kan få någon bra idé


I have a dream

och då menar jag inte dröm om min framtid och sånt där, utan en dröm som man drömmer på natten. Det är liksom två drömmar som jag drömde två olika nätter. Det lite konstiga är att varje gång jag blundar så kommer de där drömmarna upp i mitt huvud, börjar spelas framför mina ögon och jag blir osäker på om det är en dröm, eller faktiskt ett riktigt minne. Första dagen trodde jag att det var sanning, att jag faktiskt hade träffat dig, pratat med henne och att vi bråkade. Efter en stund blev jag mer osäker, men tillslut kom jag fram till att det inte alls kunde vara sant. Jag var ju i Italien och hade inte alls pratat med dig. Nästa natt drömde jag en till dröm, liknande men inte samma. Vi var i parken nere där du bor, det var flera andra med också men jag pratade mest med dig. Vi var inte osams längre, men det var lite konstigt. Inte alls som vanligt. När jag vaknade saknade jag dig. Men nu vet jag inte om jag gör det, nu när jag är hemma och har chansen att träffa dig.


Jag behöver dig mer än vad jag vill ha dig och jag vill ha dig för gamla tiders skull


fast det är inte riktigt sant
för jag vill visst ha dig

gråa trista vardag

Vad fort det gick att bli som vanligt. Det har inte ens gått ett dygn och redan är allt precis som vanligt. Stiga upp tididgt-äta frukost- gå till skolan - skola hela dagen - gå hem - data - middag - träna - data - sova och sedan börjar allt om. Usch vad trist det låter. Snöar gör det också. Det är ju för fan mer snö och kallare här än det var i Alperna ??? Vad är Sverige för land egentligen. Jag vill ha sommar och sol och spännande upplevelser nu!

Får allt ta och ringa Åsa och hoppas på det bästa, så kanske jag får nåt trevligt att tänka på och lite roliga planer för sommaren åtminstone!

Efter det så måste jag minsann ordna upp lite i min alltför tråkiga vardag. Räknade ut att det bara är 5 matcher kvar i Innebandyn, sedan avslutning den 26e april så snart slipper jag ha ångest över den. Fram till dess får jag nog helt enkelt börja läsa mina böcker, ta långa promenader, titta på film och One Tree Hill, tända ljus i mitt rum, baka scones till frukost och ta långa kvällsbad för att muntra upp mig själv. Och så kan jag ju träffa någon om jag vill, då brukar man ha det trevligt. För bättre än allt det där som jag skrev alldeles nyss, är ju att göra det tillsammans med någon. Åh så mysigt. Soffmys, chillkväll, chillkrök, middagar och nybakade småkakor är vad jag är sugen på nu

baraförattpippilångstrump


1. Är världen coolaste
2. Har en skitsnygg tröja
3. Har en apa som husdjur
4. Är supersötgullig
5. Är min idol
6. Medverkar i världens bästa barnfilmer
7. Slipper gå i skolan
8. Kan hitta på vad som helst
9. s flätor står rakt ut
10.... Helt enkelt är bäst!

så kastar jag in en finfin bild på henne innan jag sussar.
good night sleep

tick tack

Hjälp vad tiden har gått fort. Jag har redan varit hemma i tre timmar. Egentligen hade jag tänk gå ut på en promenad efter allt stillasittande i bilen, sen hade jag tänkt plugga lite matte och se på Fucking Åmål. Istället blev det världensgodastemiddag av mamma <3 uppackning och massor av chattande på msn. Fastnade med Frida och Jocke, efter en vecka finns det ganska mycket att säga vill jag lova.

Nu är klockan nästan tolv och jag måste verkligen hoppa ner i sängen nu om jag ska orka upp till skolan imorgon. Usch usch usch. Skola. Jag vill inte ens tänka på det. Men om man nu ska vara positiv så får jag tillbaka mitt spanska prov och hon sa att det hade gått bra! Dessutom kommer mattelektionen gå jättefort, bara genomgång inför provet typ. Geografilektionen kommer bli lek framför datan eftersom vi håller på med ett grupparbete (jag är så seriös i skolan, jag vet, men ibland måste man ta det lite lugnt) wiho bedtime nu jag dör av trötter, fastän jag sovit i bilen typ hela dagen. Dumma trötter

<3 you make me happy

sportlov med stora bokstäver

Jag är hemma igen. Hemma hemma hemma. Hemma i mitt stora gula hus. I mit lilla vita rum. I min stora rosa mjuka sköna älskade nybäddade underbara säng. Åh vad skönt det är. Efter ca 24 timmar i bilen och sammanlagt 12 timmars stopp på hotell, resturanger och bensinmacker är det riktigt skönt att återigen få röra sig var man vill, sitta var man vill och göra vad man vill utan att vara ihopklämd mellan 10 ölbackar, packning för 7 personer och framförallt, sex andra personer.

Lovet har gått fort som jag vet inte vad. Det känns nästan som om det vore i förrgår jag steg upp klockan fem för att packa det sista och sedan sätta mig i bilen för att åka neråt i världen. Men det var det ju inte. Inte alls. Det var åtta, snart nio dagar sen. Massor har hunnit hända på de nio dagarna. Det måste vara därför det gått så fort. Det skulle ta mig hundratals år att berätta allt men en snabb liten sammanfattning i form av en lista ska nog inte bli allför svårt, so here I go:

sett åtta avsnitt One Tree Hill
åkt bil i ca 50 timmar
åkt skidor en halv dag
åkt snowboard fyra och en halv dag
solat en timme om dagen
...utan att bli minsta brun är värt att tilläggas
ätit mest äcklig mat
ätit lite god mat och massa onyttigheter!
drunknat i snön
sett Forrest Gump
träffat väldigt saknade skånevännen
spelat massor av poker, knekt och plump
åkt lift i typ hundra timmar mer än jag åkt i backe

och mer minns jag faktiskt inte riktigt om jag ska vara ärlig. Det har hänt så himlans mycket under det här lovet så om jag kom ihåg allt skulle jag nog vara den absoluta motsatsen till guldfisk. Tyvärr inga bilder för datorn har ju pajjat, igeeeen


RSS 2.0