Att läsa en bok för första gången är som att finna en ny vän,
att läsa om den är som att återse en gammal bekant

Jag vet inte hur många gånger det citatet tål att upprepas, antagligen hur många gånger som helst. Att läsa är som att lära känna nya människor och av nya människor kan man lära sig otroligt mycket av och en del kan till och med förändra hela ens världsbild. Om jag tycker om boken, eller karaktärerna i mitt fall, varför ska jag då släppa taget om dem bara för att de är påhittade? Fantasi är något av det bästa som finns och om jag mår bättre av att leva i min magiska bokvärld lite då och då så vill jag göra det. Verklighetsflykt kallar min mamma det för och det kanske det är på sätt och vis, men det måste väl ändå vara en bättre verklighetsflykt än droger och sprit, eller att falla ner i oändlig depression.

För ett par veckor sen fick vi läsa en debatterande artikel om någon som tyckte att personer som läser om böcker flera gånger antingen måste vara lite dumma eller konservativa och inte benägna att prova på något nytt. Jag håller inte med, inte någonstans. Andra människor ser ju om samma filmer otaliga gånger, de äter på samma restauranger och till och med samma maträtter flera gånger eftersom de tycker om det så mycket. I princip alla använder samma klädesplagg mer än en gång, sminkar sig likadant, tränar på samma sätt, spelar samma spel och ja ni förstår vad jag vill ha sagt, folk hittar något de tycker om och då upprepas det. Än sen om jag har läst Harry Potter 25 gånger och vet hur den slutar, om jag äter köttbullar är det ju för säkert 100e gånger och jag vet ju hur det kommer smaka, men jag äter dem ändå för att jag tycker om dem.