bildfrossa
Det är ju lite kul i alla fall, att jag typ nästan lite grann inbillar mig att jag är kär bara för att jag har läst så mycket om det. Ibland undrar jag verkligen hur min hjärna fungerar. Jag måste sakna någon del eller någon som sammanlänkar de olika delarna..
another love story
Min att göra på lovet-lista
Att göra på lovet
- plugga bokföring
- skriva naturrapporten
- spela match
- gymma
- springa ute
- SOVA
- jobba
- köpa påskgodis
- äta frukost i solen
- pyssla med mitt album
- läsa böcker
- skriva
- göra ingenting
- hitta studentklänning
- sola
- gå lååånga solpromenader
Bättre sent än aldrig, känner jag just nu. Kom på att jag inte hade en aning om vare sig vad jag skrivit eller vad jag gjort under lovet. Så igår kväll när jag inte kunde somna för att huvudet var fyllt av bokföring kom jag på att jag borde stämma av min lista.
Gymma, springa, träna hann jag ju inte med alls eftersom jag bara har hostat hela lovet. Sova hann jag inte heller så mycket eftersom jag jobbade i mängder. Var ute massvis också och hade jättetrevligt. Cykeln glömde jag bort och likaså bokföringen, min enda lediga dag ägnades istället åt en cykeltur med Fridisen och mina lediga kvällar på stan med Jennifer och lite annat folk. Studentklänning hittade och köpte jag idag och resten får ligga lite på min hylla fram tills sommaren.
Nu - Eclipse !!
kärlek eller hat ?
jag är vaken hela natten
Civil war
Det tar upp mina tankar hela dagarna, allt jag ser associeras med boken, personerna, och jag kan inte tänka klart. Hela mitt liv kretsar runt bokens huvudpersoner och jag sätter mig in i deras situationer. Har jag avslutat vid något sorgligt kan jag vara ledsen en hel dag - mycket troligt att det är därför jag har haft ångest hela dagen idag. Och tvärtom, såklart. Avslutar jag vid något lyckligt kan jag vara glädjestrålande en hel dag, aldrig sluta le och flyga fram över vägarna. Jag får det helt enkelt inte ur huvudet.
can you feel you're loosing me?
sommar, sol och drygt en månad kvar av skolan
Har hittat studetklänningar nu ockå, alldeles för många så jag hade inte alls behövt panika över att inte hitta någon. Nu har jag tre stycken att välja mellan och som vanligt säger alla jag ber om råd olika, funderar på att köpa två, bara för att liksom.
Hur som helst har vi bara en lektion idag, och den är chill för det är bara repetition och jag och Jennifer är smarta så vi kan redan allt och satt utanför hela tiden för att vi inte orkade lyssna på genomgången. Snart blir det solglasögon och chill utomhus, kanske lite läsa också. Sweet.
varför ser mitt liv alltid ut såhär?
I'm running out of reasons to cry
Du kan aldrig ta ifrån mig det som är Mitt
det går aldrig att bli dum igen
sommarlov vilken härlig tid
Planerna var att sitta inne och råplugga tills jag var helt klar och kunde skicka in min rapport men Frida lurade med mig ut i solen istället, vilket var helt underbart. Vi tog fram cyklarna och trampade oss in till någon park, vet inte riktigt vart vi hamnade men någonstans mellan Skanstull och Zinkensdamm tror jag. Där satt vi på en liten sten i solen och fick Spanien/Rimini flashbacks. Vi åt baguetter med philadelphia på och drack saft. Vet inte hur länge vi satt där men det var helt helt underbart.
Kändes som vilken sommardag som helst och jag skulle inte bli ledsen om hela mitt lov fick bestå av sånna härliga soldagar.
värme
cvdbfnm
vem vet vad som händer härnäst
du ville träffa mig i veckan men du glömde att fråga
Det är knoppar på alla träd nu och jag längtar tills allt är grönt ute igen. Sommaren känns helt plötsligt inte så långt borta längre. Lite smådeprimerande att behöva sitta inomhus och plugga när det är sol ute men har match i eftermiddag i alla fall och tänkte promenera dit så lite sol ska jag allt få idag.
Börjar bli sjuk igen bara. Orkar verkligen inte vara sjuk nu. Jag skulle ju träna nu när jag är ledig, inte ligga hemma och hosta!! Får väl husmorskurera mig lite, kanske en promenad nu med en gång?
and I just want to break free
Att göra på lovet
- plugga bokföring
- skriva naturrapporten
- spela match
- gymma
- springa ute
- SOVA
- jobba
- köpa påskgodis
- äta frukost i solen
- pyssla med mitt album
- läsa böcker
- skriva
- göra ingenting
- hitta studentklänning
- sola
- gå lååånga solpromenader
finally free
Ikväll ska jag bara ligga framför tvn men först ska jag ut på en promenad och suga åt mig lite vårsol. Underbart.
socialt självmord
Jag vet att det låter som en kliché, men jag minns fortfarande första gången jag träffade dig.
Självklart gör jag det.
Sommarlov, tionde juni 2006 och du var min pojkväns bästa kompis.
Du tog inte andan ur mig, du bländade mig inte med ett leende och du charmade mig inte. Tvärtom skrämde du livet ur mig.
Det var VM och Sverige spelade 0-0 mot Trinidad-Tobago och jag har nog aldrig sett någon så förbannad. Jag var helt enkelt livrädd.
När vi väl började prata visade du en annan sida. En annan sida än den tuffa machopersonen alla andra kände dig som.
Jag blev berörd, kände mig speciell och för första gången hade jag fått det bevisat för mig att första intrycket av en person inte alltid stämmer.
Det blev början på en vänskap jag aldrig kunnat föreställa mig. En sådan vänskap som alltid finns beskriven i filmer och böcker. Jag minns att jag brukade likna oss vid Luke och Haley i One Tree Hill.
Ironiskt nog blev det precis en sådan vänskap som finns i filmer.
En vänskap som fick sitt slut alldeles för tidigt.
En vänskap som efter sitt slut gjort det omöjligt att någonsin glömma känslan av att känna sig underbar, älskad och speciell.
Det värsta är att jag inte ens vet om jag skulle klarat det om jag hade försökt.
Det finns så många minnen, så många stunder och så många konversationer jag tvingats radera för att gå vidare med mitt liv. Trots det går det inte att gå vidare.
Inte fullt ut.
När någon slits ifrån en så plötsligt rasar världen samman och trots allt stöd man får från människor runtomkring en är det fortfarande en del, en liten pusselbit, som lyser med sin frånvaro,
och den frånvaron tycks på något underligt vis lysa starkare än hela det som kvarstår.
Men jag har gått vidare, jag har fortsatt leva mitt liv, nästan som vanligt. Jag har försökt att glömma men det känns som en del inom mig kämpar för att fortsätta minnas.
Överallt finns saker som påminner. Låtar, dofter, personer, skratt, filmer, böcker. Vi hade så mycket tillsammans och det har gått alltför kort tid för att jag inte ska förknippa allt det med dig.
Januari 2010.
Det är bara lite drygt ett år sedan men det känns som en hel evighet.
Kanske märks det inte utåt, kanske gör det det
men varje morgon vaknar jag med en konstig känsla av att något saknas och den känslan är obegriplig tills jag plötsligt minns.
Du finns inte längre. Du går inte längre att nå.
Men du lever kvar i mig.
as we go on we remember
På svenskalektionen idag skulle vi hålla våra tal. Vi fick hålla precis vilken sorts tal vi ville och de fick handla om vad som helst. Under första passet var vi tio stycken som lyssnade på fem tal, och under nästa pass lika många. Jag har aldrig i hela mitt liv gråtit så mycket helt öppet i skolan. Det var helt sjukt. Redan under första talen började tårarna rinna då det handlade om ångesten över att inte komma tillbaka till skolan efter sommaren. Sedan kom det tredje och näst värsta talet. Ett tal om studenten, ångesten, rädslan, klassen, skolan. Det innehöll verkligen allt och jag tror inte att det var någon som INTE grät. När sedan meningen "och jag vet inte ens vad som händer sen, jag kommer troligtvis aldrig att träffa en del av er någonsin igen" stortjöt jag.
Lagom bra sådär att vi var i rätt stämning inför mitt begravningstal då. Jag hade tårar överallt, i ögonen, i halsen, i näsan och över hela ansiktet. Att försöka hålla ett begravningstal i det tillståndet var inte det lättaste. Jag darrade, skakade och frös. Halvvägs in fick jag knappt fram orden för att jag grät så mycket. Men det gick bra i alla fall, fick mycket uppmuntran av alla. Inklusive min lärare som tyckte att personen borde fått höra talet. Det känns inte så jättetroligt men tänkte slänga upp det här i alla fall. Bara för att.
Komiskt eller tragiskt att vi får hålla tal om precis vad vi vill och då håller i princip alla tal som leder till att alla sitter och stortjuter 40 minuter i sträck?
SLUTSTRIDEN
Skoldagen var väl egentligen inte så rolig i sig men det var ändå härligt. Vi fick sovmorgon till halv elva, hade en seg timmes redovisning&beskattning där alla satt med solglasögonen inomhus och sedan gick halva klassen till Bamses och käkade riktig bakismat, undrar hur många gånger jag ätit pizza där på senaste tiden... Sen fick vi äntligen sitta på vårt ställe också, ute i solen på skolgården och bara chilla. Vi satt ett stort gäng i klassen och bara njöt av värmen, sol + converse + solglasögon + ingen jacka + underbar klass = kärlek.
du frågar hur det är, som om ingenting har hänt
Betyder det att jag gått från kärlek till hat, eller tvärtom?
Betyder det att jag gått från likgiltighet till känsla, eller från känsla till likgiltighet?
Eller betyder det att mina känslor är lika fucked up som min hjärna alltid har varit?
en man säljer knark i ett underbart slott
en fest i ett hus en bit utanför staden
en adress som ingen minns dagen efter
någon tror på en man som kan gå upp i rök
av sprit och musik blir man dubbelt så glad
han har väl inte glömt bort
ingenting för dig väntar här
you were just checking if I were OK
Måndag var roligaste skivan jag varit på hittills. Collage, mycket folk, bra musik, mycket dricka, massa kända ansikten och massor av dans.
Tisdag var också skiva, kände inte riktigt lika mycket folk men det var grymt kul ändå, kom hem lite tidigare pga att jag slapp gå från Svedmyra denna kväll...
Onsdag blev det träning och försökte sova tidigt men hann knappt ändå.
Torsdag träffade jag fina Anna som var i Stockholm över helgen och vi gick på stan och sedan hängde vi här, åt chips, promenerade och pratade om allt och inget enda till halv ett på natten.
Fredag skulle bli min filmkväll men blev istället utgång med Anna, Pelle, Frida och några vi träffade ute. Sjukt värd kväll, chill och lite dans. Vi kunde till och med sitta utomhus.
Lördag var också tänkt att vara min hemma-filmkväll och jag laddade upp med godis, film och saft. Övertalades att följa med ut med Mogge, Norrläningen, Magnus och Frida och jag hade i alla fall en grymt rolig kväll med ölhäng och massa skitsnack inpå småtimmarna.
Söndag var fullspäckade med jobb, match och nästa skiva. Förade med Anna och Frida och sedan åkte vi till Söder. Träffade återigen massa folk jag inte sett på väldigt länge och hade en mysig men inte alltför sen kväll.
Grymt upptagen vecka med andra ord. Men sjukligt värd!
begravningstal
Det värsta är att jag inte ens vet om jag skulle klarat det om jag hade försökt.
Kanske märks det inte utåt, kanske gör det det
men varje morgon vaknar jag med en konstig känsla av att något saknas och den känslan är obegriplig tills jag plötsligt minns.
Du finns inte länge. Du går inte längre att nå.
Men du lever kvar i mig.
en dag kvar
Skiva imorgon i alla fall. Taggaaaaaaaaaa !!!!!
what a great surprise,
what a great surprise,
When you die die die die die
there are no words for today
jag kan bara inte låta bli att garva
and outside it starts raining
Nu blir det snart träning, hoppas solen håller i sig. Och imorgon har jag skola 13-15, sen ska jag träffa Annis!
you're a good soldier
I en bra bok står det mesta mellan raderna
-En bok som inte är värd att läsas åtminstone två gånger är heller inte värd att läsas en gång.
-Böcker har sina fördelar jämfört med människor. De sätter tankar i rörelse, vilket människor sällan gör. De tiger även så länge man inte ställer frågor till dem
a whole new world
= Sliten tjej?
Om du ville så skulle du förstå
kärlek fred och förståelse
Har lyckats sälja lite biljetter till vår skiva nu också och nu vet jag inte vad jag ska klä ut mig till på alla längre, ska gräva i garderoben nu, det blir kul!
