och så kom ännu ett slut..

..slutet på 2008 ? Shit. Jävlar. Och fy fan. Har det redan gått ett år ? Det är sjukt, jag minns ju ingenting av allt som hänt under året. Allt har gått så otroligt fort. Känns nästan som om jag förlorat ett helt år. Another year has come and passed. Eller om man nu kan säga så.. Men iafa, med tanke på hur mycket som har hänt under det senaste året känns det väldigt väldigt konstigt att det bara är ett enda år som har passerat.
Ett kort år. 12 ynka månader. Endast 52 veckor. Och bara 365 dagar. Är det verkligen så mycket tid som har gått? Eller kanske så lite tid. Jag vet faktiskt inte ens själv om det är en lång tid eller inte för mig. Det har ju hänt massor. Jag har till och med lyckats glömma (eller kanske förtränga?) mer än hälften av det..

För ett år sedan prick var jag med familjen i USA. Det var roligt, men jag mådde ganska dåligt. Det känns både nära och långt bort. Vet inte ens hur jag ska kunna förklara hur det känns. Vi var iafa där emmelan 26 december 2007 och 13 januari 2008. SERIÖST, om två dagar kan jag säga att det var TVÅ ÅR SEDAN jag var i USA. Gaah det känns som att mitt liv bara rinner iväg, som sanden i ett timglas.
Menmen, när jag kom hem från USA var det första jag gjorde att helt screw things up. Fest den 17 och jag liksom förstörde allt och tappade kontakten med mina förtillfället tre bästa kompisar typ. Aja. Livet gick iaf vidare, som det alltid gör och även fast jag mådde skit så kom jag igen. Under våren hände nog inget speciellt, för jag minns ingenting iafa. Sedan kom sommaren. Lovely sommar!! Jag följde med pappsen till Sundsvall på nån "biltjossan" som mamma så fint kallar det. Efter det var jag i Norge ca 2 veckor med älsklings P och C. Sedan den 31 juli bar det av till Ungern. Hemma igen den 8 augusti och bara en vecka senare började skolan. Fy fan säger jag bara. Södra Latin var ingen hit för mig alltså. Första dagen satt jag och grät i trappen. Andra dagen tvingade jag mig dit. Och så fortsatte det i tre veckor. Den 5 september gick jag min första dag på Värmdö Gymnasium, och det var en klar förbättring! Nu har jag gått där i ett halvår och trivs super bra! Har träffat massa nya människor och för en gångs skull känner jag mig nästan nästan lite social! Jag är iaf inte världens blygaste och kompisar har jag ju. Jag mår t o m bra av skolan! Innan jag började där, alltså både i Sjöängen och på Södra Latin, led jag verkligen och mådde jätte dåligt. Men nu ser jag nästan framemot skolan och har ingen ångest alls! Thank GOD att min plats blev ledig.

Oj. Värsta långa inlägget det blev nu. Säkert ingen som orkar läsa hela. Men whatever, det är ju min blogg, min "dagbok", mitt liv. Och jag både orkar läsa och skriva så i don't care
Och jag blir alldeles lycklig av att jag kan säga att fastän jag tappat kontakten med nästan alla jag känt under det senaste åren så har det här året varit ett bra år.
Tack 2008, I will always remember

Kommentarer
Postat av: pelle

jag läser hela .)

jag skulle kunna läsa det igen.

2008-12-31 @ 00:35:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0