dreamer

Förresten så känns det som att saker och ting börjar lösa sig nu. Allt ser ljust ut, framtiden ser bra ut. Jag tror att den här nyckelbensskadan kom vid precis rätt tillfälle, så det var trots allt lite tur i oturen. Jag kan slappna av nu, behöver inte tänka på att träningsångest för jag kan ju faktiskt inte träna. Jag kan ta det lugnt på riktigt, varje dag, varje vecka, hela tiden. Jag har tid över till att plugga så jag kan göra det när jag känner för det, och slipper stressa i sista sekund. Jag har tid över för att läsa, se på TV, ligga i solen och umgås med vänner.

Det slår mig hur mycket jag saknat den här riktiga, fria känslan
för jag har inte varit fri på sistone
jag har varit fånge i mina tankar