hard to understand
Att man alltid tycks vilja ha det man inte har. Jag undrar hur det kommer sig. I veckorna vill jag inget hellre än ha helg, nu när helgen väl är här vet jag inte längre vad jag vill. När jag umgås med folk vill jag bara hem och läsa, ha filmmaraton och vara ensam. Nu när jag är ensam orkar jag inte det heller. Jag vill baka, och är sötsugen men jag vill, vill inte, vill, vill inte äta. Jag vill träna men inte utomhus, och gymmet stänger alldeles för snart för att jag ska hinna dit. Usch för mig, inte okej alltså..
Jag har svårt att sätta fingret på vem jag är och egentligen undrar jag om det verkligen spelar så stor roll. Problemet är att jag vill så gärna kategorisera mig, säga konkret vad jag tycker om och inte, vad jag vill och hur jag är bara för att enklare kunna acceptera mig själv men jag börjar tro att jag inte är konkret eller att det finns någon kategori att placera mig under, jag känner mig väldigt abstrakt.
Jag har svårt att sätta fingret på vem jag är och egentligen undrar jag om det verkligen spelar så stor roll. Problemet är att jag vill så gärna kategorisera mig, säga konkret vad jag tycker om och inte, vad jag vill och hur jag är bara för att enklare kunna acceptera mig själv men jag börjar tro att jag inte är konkret eller att det finns någon kategori att placera mig under, jag känner mig väldigt abstrakt.
Kommentarer
Postat av: emzak
Känner igen mig så mycket, i inlägget
http://emiliez.blogg.se/2009/april/men-alltsa-jag-kommer-ju-inte-ens-pa-vad-jag.html
Trackback