dreamer

När jag var med Cicci i onsdags pratade vi om vilken dramatisk klass vi var, i sådär 5an-9an. Eller inte hela klassen, men vårat kompisgäng. Nu när jag tänker tillbaka är det ju fan helt otroligt att vi lyckades hålla ihop och vara så bra vänner som vi faktiskt var, och fortfarande är en del av oss.

Idag tog vi upp det ämnet igen, fast nu med Pelle. Hon sa att jag typ har bråkat med alla och det stämmer ju också. Säg liksom en person som jag inte bråkat med... Och allt är typ bara om skitsaker. Det har varit skitsnack, irritation och bara massa småsaker. Ingenting har egentligen varit något stort, inte som jag kan minnas egentligen.

Jag antar att det har gjort mig till den jag är, jag är nog fortfarande ganska dramatisk av mig, har ganska lätt för att ta illa upp osv. Men mycket beror säkert på mig också, inte bara säkert, utan jag vet att det gör det. Jag är inte särskilt bra på att prioritera rätt saker i alla lägen. Jag tröttnar ganska fort på personer och saker, vilket innebär att jag inte kan umgås för mycket/för länge med samma person. Det är ganska jobbigt, för de flesta förstår inte vad som är fel, när jag ibland inte har lust att umgås. Jag är en period människa. Både när det gäller andra människor, men också när det handlar om mig själv. Vissa dagar kan jag älska att vara ensam, gå runt och fundera över småsaker, tänka på mig själv och hur allting är och bara vara i min egna värld. Andra dagar hatar jag det. Jag kan få ångest och bara önska att någon räddade mig från mig själv. Och ibland är jag pratsjuk och sällskapssjuk. Det händer iofs inte alltför ofta, men just nu är jag det. Jag känner för att vara vaken hela natten och bara praa i telefonen med någon. Jag har lust att prata om allt som finns, allt i hela världen. Bara prata om ingenting och allting och vara lycklig och njuta av hur bra allting faktiskt känns, för en gångs skull... Jag är så rädd för att den här känslan ska försvinna, för jag vet att den kommer att göra det. Jag har haft en jätteskön helg, ensam för mig själv och med familjen bara. Jag har haft tid för mig själv, både att må bra och må dåligt och jag har hunnit tänka igenom massa saker som har blivit glömda och gömda och framför allt förträngda av mig.

Just nu är jag lycklig. Jag ska gå och lägga mig innan den här känslan försvinner. Jag hoppas jag mår lika bra när jag vaknar imorgon. Annars ska jag gå upp i tid, göra en riktig lyxfrukost till mig själv, sminka mig, ta på mig fina kläder och se till att jag får en bra dag. Ååååh vad jag önskar att livet kunde fortsätta vara lika bra.