dreamer

En dikt jag fick av en väldigt väldigt gammal kompis. Fastän jag kan erkänna att jag ganska ofta känner exakt sådär, så kan det väl ändå inte stämma? För om världen verkligen är ett pussel och varje människa en bit, då måste det vara så att jag är en bit, och för att pusslet ska bli helt måste jag finnas med. Kanske försöker jag hitta rätt på fel sätt? Kanske passar jag någonstans men inte just där jag försöker? Trots allt så har jag ju ändå ett helt liv på mig att hitta rätt. Trots allt är jag ju bara 16 år och en miljon saker väntar mig därute. Trots allt så har jag ju mina vänner, och om inte jag hittar rätt, kanske dom kan hjälpa mig. Eller också sätter jag mig var jag vill och struntar i att jag har en färg i fel nyans.
Det finns en väg för alla



Om världen är ett pussel, så måste jag vara en bit
Motivet det är vackert, och jag hör faktiskt  dit
Jag har egna tankar, i olika färg och nyans
Och jag försöker hitta min väg, och ska nog finna den nånstans