dreamer

Så var sommaren och sommarlovet äntligen här på riktigt. Fast inte riktigt på riktigt än för solen, friheten och den vanliga sommarglädjen tycks inte vilja återfinnas som den brukar. Onsdagen tillbringades på café med Frida i Kärrtorp, i Nacka forum och på Delcelius där vi köpte bullar för 230 kr. Grillningen på Värmdö var grymt rolig (trots en del trassel med poliser) och tack för det tjejer. Avslutningen var värdelös, knappt värd att gå på och vi var alldeles för utslitna för att ens vilja titta på kakfaten. Blev upplockad i Gullmarsplan för att åka till Skärholmen, möta upp alla de andra Corvetterna och sedan fortsätta vidare mot Öland där resten av helgen tillbringades. Det var fint, god mat, underbar frukost och roliga gamlingar, man får reda på en väldig massa om sina föräldrar när man umgås med deras inte så värst nyktra ungdomsvänner.. Pappa och jag åkte ca 40 mil utan tak också då solen var vänlig nog att kika fram, like a lot.

Ikväll blir det säsongens sista fotbollsträning, jag får vara med på riktigt och Charlotte är troligtvs tillbaka! Imorgon ska jag till tandläkaren och på kvällen blev jag visst bokad av Frida och Pellan. Tisdag måste jag laga/sy in/lägga upp alla mina klänningar och byxor, onsdag blir pack- och tvättdag och på torsdag bär det av mot Trosa och K:s landställe för att fira midsommar. Mina sommarklänningar kom tillbaka från skräddaren finare än någonsin, jag är ledig, jag får massor av sms av folk som vill träffas och umgås, fester dyker upp här och var.

Men varförvarförvarför vill inte den där vanliga sommarkänslan hitta hit?