veritas, darling, veritas

Nej, jag måste faktiskt sluta upp med att känna mig så missförståd jämt. Fast det är ganska svårt. Man kan ju inte strunta i vad man känner? Man kan ju inte glömma, gömma och dölja sina känslor. Nej, sånt går faktiskt inte. Kanske i någon annans värld, men inte i min. Men nu måste jag göra det ändå, så jag får väl helt enkelt ta tag i det. Dock ganska svårt att känna sig glad när man sitter och läser deprimerande böcker, ibland är jag allt bra dum som gör saker jag vet kommer sänka mig.

"Jag vill vara friheten. Jag vill vara ängeln utan förflutet. Är jag ängeln utan förflutet nu? Är jag ängeln utan förflutet? Är jag...?
Nej. Jag är ängeln utan framtid. Med sönderskurna armar och regn i ögonen"

Nej, det var inte tillräckligt glatt. Det är ju sommar och jag har haft en bra dag. Glöm det, glöm det där nu. Glöm boken, glöm alla problem, glöm framtid och förflutet. Det här är ju nuet.

Idag har jag haft en segdag, men det är skönt. Låg i sängen enda till tolv, pratade med Frida men ingen av oss verkar minnas vad vi pratade om, sedan åt vi frukost. Vanilj yoghurt med jordgubbar, sommarfrukost. Sedan gick jag hem, gick ut, läste lite, tittade film, gjorde smoothie och vid sex-sju träffade jag Cicci. Myspys. Vi promerade till Gullmars och tog sedan tunnelbanan till Café 60 där vi drack Chai Latte, dock inte lika god som på Espresso House, fast god ändå! Imorgon blir det stan och ännu en Chai Latte för mina sista kronor. Inget regn i ögonen. Jag är

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0