I hope you know

Jag är arg. Arg på massa olika människor. Jättearg, pissed of och förbannad. Ni vet känslan när man är så arg att man bara vill ha sönder något, det är så frustrerande. Jag kan ju inte direkt gå och slå sönder en fönsterruta eller något, och om jag förstör nåt som jag tycker om så ångrar jag mig alltid efter. Helst av allt skulle jag vilja gå ut och springa med dig. Det brukar alltid bli så bra då, du är bäst på att muntra upp mig, få mig att glömma alla bekymmer för en stund.

Jag önskar att jag kunde cykla hem till dig, sedan skulle vi gå ut och springa springa springa tills vi inte orkade andas längre. Då skulle vi flämtande lägga oss i gräset och när vi väl orkade så kunde vi prata. Prata om allt och inget, egentligen spelar det aldrig så stor roll vad vi säger för även om det är seriöst eller oseriöst känns allt så mycket enklare efter. Sedan vill jag gå hem till dig, sätta mig på ditt köksbord, sådär som jag brukar du vet. Då kunde du göra varm choklad till oss, det blir så gott när du gör den. Sen kunde vi sitta mittemot varandra i det där köket som jag trivs så bra i, dricka vår choklad och prata skratta göra varandra glada. Du är min bästa vän. Jag hoppas du vet det


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0