dreamer

Nu är jag sjuk igen, halsen känns så tjock att jag knappt kan svälja, huvudet värker som om någon kastat en sten i det och ögonen bara rinner. Trots detta tvekade jag på att skippa träningen ikväll. Jag får verkligen ångest när jag struntar i en träning, mest för min egen skull då jag känner mig lat och mesig, men också för laget. Jag får så sjukt dåligt samvete när jag inte kommer och jag avskyr att ha dåligt samvete för andra. Idag har jag gått runt hela dagen och försökt övertala mig själv att jag faktiskt är sjuk på riktigt, att det är farligt att träna när man är sjuk och att jag blir frisk mycket fortare om jag vilar istället - men ändå har jag fortfarande dåligt samvete och vågade knappt trycka på "skicka" knappen när jag smsade Micke..

Jag förstår verkligen inte varför jag blir sjuk hela tiden. Jag äter, sover och tränar bra, och alla säger ju att om man gör det kommer man få stark imunförsvar och blablabla. Det måste vara något fel på mig. Kanske ska säga till mamma att jag vill ta nya blodprover för att se om jag har någon vitaminbrist, men hur kan jag ha fått vitaminbrist när jag äter bra? Jag får det verkligen inte att gå ihop... Stress är väl också något som bryter ner kroppen och jag kanske kanske är lite stressad, men jag tycker inte om att erkänna sånt.. Men om man tänker efter så är jag nog ganska stressad med matcher och träningar minst 4 gånger i veckan, ca 2-3 läxor i veckan plus att jag vill hinna med att träffa alla vänner på helgerna och sen är det ju alltid massa oplanerade saker som händer också.

Så kanske är jag stressad helt enkelt.. I så fall blir det nog bättre nu efter April, då tar innebandy säsongen slut och jag har bestämt mig för att inte fortsätta nästa säsong. Dessutom blir det ju varmt ute då också, det kanske passar mig lite bättre med tanke på min "icke vinterkläder- inställning"