en helt ny värld
Jag har varit dålig på att skriva senaste veckan, jag har inte ens skrivit i min dagbok och jag kan inte komma på någon bra anledning till varför. Jag har inte varit mer stressad än vanligt, jag har inte tränat särskilt mycket, jag har inte varit ute på kvällarna och jag har inte pluggat. Antagligen har jag prioriterat andra saker än datorn (äntligen) som till exempel min twilightbok och lite annat smått och gott. Hur som helst så har veckan varit väldigt bra, jag har klarat av både det ena och det andra, som till exempel svenska redovisning, spanska redovisning, förstått logaritmlagarna, varit på min näst sista körkorsteori och tagit en körlektion. Framförallt så har jag fått ett jobb och träffat mina små örbyflickor, bara Cicci som var frånvarande men eftersom jag har jobb nu blir det absolut av att åka dit nu!
Jag är lyckliglycklig för jag har insett ett värde i det där med att tiden läker såren men ärren finns kvar, när såren väl har läkt gör det inte längre ont och ärr behöver inte alltid vara fula och hemska, de kan få finnas där som ett minne av något som en gång var av stor betydelse.