dreamer

Gå längs den stora vägen och ta av första höger. Sväng in till höger, huset med den klarblå dörren, det är mitt hus. Öppna dörren, bry dig inte om att knacka, du är väntad. Vänster och vänster igen, upp för trappan och ännu en gång vänster, första dörren är min. Stig på, oroa dig inte, du är välkommen att ta vad du vill ha. Bryt dig in, bryt ner mig och ta det du vill ha. Det jag har är så mycket värt för andra men för mig spelar det visst ingen roll. Själv sitter jag mitt på golvet med korslagda ben och tårar i ögonen men du ser inte, du går rakt igenom mig, läser mitt hjärta som en öppen bok och stjäl mina innersta tankar. Finns det något värt att spara? Ja, kanske. En vän och en till, ta dem du bara, vänner är ju utbytbara, liksom bokmärkena vi brukade byta när vi var nio och jag hade ett gult album. En till mig och två till dig, eller vänta, två till dig och ingen till mig, det var ju faktiskt jag som gav upp. Ta mina vänner, min familj, mina tankar och ägodelar, allt det som gör en människa till just en människa och inte bara en i mängden.

Så. Nu är jag en av alla dom. En av dom som blev kvar.