dreamer

Idag är det fredag och jag har köpt hostmedicin. Tagit blodprov, fikat med mamma, varit ute i solen, lagat mat, skrivit uppsats och pratat i telefonen har jag också gjort. Har ägnat halva dagen åt att prata med mamma också. Finns så mycket att prata om och jag förundras över att vi är så lika men ändå så olika. Jag förundras över allting hon gjort och hur hon varit, det är så mycket jag inte vet och så mycket som jag aldrig kunnat föreställa mig. Jag tycker egentligen inte om att prata om mig själv, och om sanningen ska fram så gör jag väl inte det så mycket heller, men ändå får jag en otroligt vidgad syn på livet, människor, förhållanden, jobb och allting.

Hur som, jag vet inte vad som händer nu men jag vet att jag ska ta vara på det. För vad det än är så kommer det aldrig igen.