dreamer

Idag fyller den här vackra flickan i mitten av bilden år:

och oj, jag har visst gjort det till någon slags grej att alltid skriva inlägg om den som fyller år men jag tycker om det. Det betyder ju bara att vissa personer betyder något alldeles speciellt för mig. Amanda fyller i alla fall 18 och har lovat att göra stan osäker imorgon. Jag kan inte sova, nu igen, och har legat och gjort lite dokument med bilder som vi ska försöka smyga in i hennes skåp imorgon. Något som kan tänkas bli lite svårt eftersom hon inte litar på oss sen vi snodde alla hennes böcker för ett par veckor sen. Haha, det var kul. Hon gick till vaktmästaren och kansliet och var helt pissed off i två dagar enda tills vi erkände. Oj, nu bytte jag visst ämne. Hur som ska jag och Jennifer ge henne blommor och kort och en hemlig present imorgon. Vi ska äta middag och vi funderar på att stanna kvar när hon drar ut på krogen. Ja vi får väl se hur det blir med det men med mig till skolan ska jag i alla fall ha kläder, idrottskläder, övernattningsgrejer, pengar, bilder och allt sånt där nödvändigt.

Grattis på födelsedagen, raring <3

..att jag är rädd
för något jag egentligen inte alls
borde vara rädd för

Det finns så mycket måsten och borden att man skulle bli kvävd av dem om man alltid lyssnade. Men nu är det faktiskt så att det ser ut så här:

praktikredovisning
företagsrapport
aerobicspass
musikanalys
mattediagnos
marknadsföringsredovisning
historiaredovisning
svenskabok
svenskaredovisning
engelskabok
engelskadiskusion
svenska rollspel
spanska diagnos
spanska dialog

Nej men oj glömde jag något?
släng dig i väggen

Med tanke på det där inlägget om att plugga så oroar jag mig ju oftast i onödan. Hetsar upp mig för att jag tror att jag har mer att göra än vad det egentligen är. Det känns i alla fall som att jag har mycket att göra nu men med tanke på att det bara är fem skoldagar till lov ska jag inte stressa.

Idag ska jag bli klar med ergonomiuppsatsen och företagsuppsatsen. I helgen ska jag festa. På måndag ska jag bli klar med redovisningen och sedan måste jag köpa present till mamma, Gustav, Amanda. Jeklar vad det blir presenter den här månaden. Och göra musikanalys och träningsprogram med Mickis. Och läsa svenskaboken och skriva analys och skriva manus för en teater. Och lämna tillbaka den försenade biblioteksboken. Och rätta romantikenartikeln.

Och ja, sen är det nog klart så vitt jag vet just nu i alla fall.

Idag sken solen, marken var torr och grusig och här och var syntes lite grönt gräs. All den här vårkänslan får mig att vilja cykla. Åh vad jag saknar att cykla. Om det är lika fint nästa vecka ska jag börja cykla och promenera till skolan igen. Och sedan ska jag börja träna, om jag någonsin blir frisk. Jag förstår inte hur folk kan få en vårdepression. När den kalla, mörka, blöta vintern äntligen är över och solen tittar fram, inspirerar och väcker nytt hopp, då blir människor deprimerade. Vad finns det för logik i det?

Nej nu vill jag göra saker igen. Nu vill jag köpa en loppiscykel och måla den röd. Nu vill jag skriva lite mer i min bok. Nu vill jag baka kakor och gå på picknick, ringa någon gammal vän för att ta en promenad, använda alla vårkläder, springa utomhus, åka till landet, sitta på utomhuscafé och plugga på verandan. Nu vill jag. Jag vill nu.

Det verkar inte hjälpa att sova för jag är alltid trött ändå. Har somnat före halv tio två kvällar i rad nu och igår somnade jag halv elva, men icke sa nicke, idag är jag trött igen, har ont i halsen och i huvudet och är stressad till tusen över allt jag ligger efter med.

Finns inte så mycket vettigt att säga egentligen, bortsett från att allt som har med internet att göra får mig att bli deprimerad medans en hemmaonsdag och lite filmer och lite sol gör mig lycklig.

upp och ner
ner och upp
grisen gal i granens topp
och vår ko
må ni tro
hon ska ut och ro

Du är unik. Var försiktig så att du inte tappar bort dig själv någonstans på vägen

Igår sprang jag och Frida in på det HM som båda sa oss ogilla, och vad händer om inte att båda hittar något. Jag köpte en supersöt klänning för bara hundra kronor. Sen drog vi till Gamla Stan, mötte Pelle och Linda och åt middag på Café Kladdkakan, ett mysigt litet ställe med goda sallader och underbart sällskap till det sen var kvällen gjord. Jag vet inte hur länge vi satt där men ett par timmar klarade vi nog av, timmar som fylldes med skratt och prat. Äkta kärlek.

Idag har också varit en jättebra dag, näst sista på praktiken och jag vill faktiskt inte sluta. Trodde aldrig jag skulle säga det för jag brukar aldrig trivas så bra så fort men folket där är galet trevliga och jag tycker verkligen om att vara där. Det är lugnande att bara gå och småplocka bland varor, pimpla kaffe dagarna i ända och småprata lite. Runt lunchtid började jag planera ett bord för alla påskgrejer och alla färgstarka påskägg och pastelfärgade fjädrar fick mig på riktigt vårhumör.

Det var precis det här jag behövde, några dagar borta från skolan, en kväll med fina vänner och en dag med glada färger och trevliga främlingar och nu känns allting bra. Jag är till och med på humör för att plugga. Nu blir det té och lite pyssel till mitt rum, sedan plugga och till sist våffelmiddag. Imorgon är det helg och då ska jag hänga med Amanda. Mera kärlek.

Alla de här symboliska uttrycken och ordspråken måste ju komma någonstans ifrån och jag undrar om allting har sitt ursprung från något äkta, eller om en del av dem bara är hitt på. Jag tror inte att det är påhittat, jag tror att det är självupplevt, återberättat och sedan tolkat av någon. Jag tror att uttrycket har gått från mun till mun och ändrats under vägens gång för att slutligen hamna hos någon som vill återanvända det och göra det till sitt. Jag vill använda allting som mitt, det finns så mycket klokt som har blivit sagt och det vore en synd att aldrig upprepa allting bra. Och jag vet att vid slutet av min regnbåge finns min skatt. 

åh det bubblar av lycka i mig
jag vill träffa någon och skratta tills jag får ont i magen

Fredagskvällen bjöd på gamla minnen och skratt i mängder, det var länge sedan jag hade en sådan äkta kväll fylld av glädje. Det blev sent men trevligt och när alla hade gått satt jag och Frida halvutslagna kvar. Sittandes i varsin fåtölj gjorde vi det vi är bäst på, nämligen att prata. När hon dragit runt halv tre någonting var jag själv och ensam.

Det var tomt men kändes bra, jag brukar aldrig sova ensam hemma men det var någonslags frihetskänsla över det hela, även fast det kändes lite för tomt. Jag somnade efter högst femton minuter men hann tänka minst tusen olika tankar och när jag vaknade på lördagsmorgonen var jag av någon outgrundlig anledning pigg och glad. Jobb och 25 års fest stod på schemat, sedan melodifestivalen med ett annat bortglömt gäng och sedan hem. Återigen sov jag själv fast inte ensam. Somnade efter säkert fem minuter men hann ändå tänka tusen tankar och somnade lycklig. Ensam och lycklig, vem hade kunnat ana.

Fredagar är bra dagar, precis som alltid. Bra för att det inte var så kallt att jag tappade tårna, bra för att jag och Jennifer åt godaste lunchen, för att jag och mamma fikade blåbärsté samt köpte en fin present till Sofia. Fredag är bra för att vi lekte musikquiz hela sista lektionen, för att jag drack en chai latte och för att jag är klar med spanska provet. Fredag är också bra för att jag ska träffa gamla fina örbyflickor och ha picknick på golvet och för att jag tycker om att gå runt i min fula tröja och mina fula mjukisbyxor.

Kärlek

Run to the hills, run for your life, 'cause I don't need a ring on my finger to make me feel complete