en dans på rosor och grusiga vägar

Att gå vägen hem idag påminde mig om en lite mindre solig men ändå väldigt lik dag för ungefär två och ett halv år sen. Det var kallt, men ändå tillräckligt varmt för att slippa de tjocka vinterkläderna och converseklädda fötter dansade längs de grusiga gatorna. Ipoden på högsta volym och riktigt glad musik strömmade ut från hörlurarna. Fötterna dansade vidare, munnen mimade men sakta hörs rösten sjunga högre och högre för vart steg. Läpparna formade ett leende, ögonen stängdes och njöt av att vara i sin egna värld för en stund och en promenad på ynka tio minuter bildar en liten bubbla av eufori som ingen kan ta sig igenom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0