dreamer

Fredagskvällen bjöd på gamla minnen och skratt i mängder, det var länge sedan jag hade en sådan äkta kväll fylld av glädje. Det blev sent men trevligt och när alla hade gått satt jag och Frida halvutslagna kvar. Sittandes i varsin fåtölj gjorde vi det vi är bäst på, nämligen att prata. När hon dragit runt halv tre någonting var jag själv och ensam.

Det var tomt men kändes bra, jag brukar aldrig sova ensam hemma men det var någonslags frihetskänsla över det hela, även fast det kändes lite för tomt. Jag somnade efter högst femton minuter men hann tänka minst tusen olika tankar och när jag vaknade på lördagsmorgonen var jag av någon outgrundlig anledning pigg och glad. Jobb och 25 års fest stod på schemat, sedan melodifestivalen med ett annat bortglömt gäng och sedan hem. Återigen sov jag själv fast inte ensam. Somnade efter säkert fem minuter men hann ändå tänka tusen tankar och somnade lycklig. Ensam och lycklig, vem hade kunnat ana.