dreamer

"det är inte unikt att vilja vara unik, det är unikt att vara unik"

So true, so fucking true. Alla går ju jämt runt och vill vara unika (och jag ska väl inte låta bli att ta åt mig lite själv) men saken är den att människor som vill vara unika inte är det, medans människor som inte bryr sig särskilt mycket om det är unika. Varför är det så svårt att bara sluta försöka vara något man inte är och istället fokusera på det man faktiskt är och det man faktiskt har. För alla har något och om man utnyttjade det man själv hade, tyckte, ville så skulle alla vara unika. För ingen är någon annan lik.

Fast ibland kan man vara lika. Tycka om samma saker och ha samma gåvor. Men det är inte samma sak. Människor måste lära sig att inse skillnader. Eller kanske borde jag sluta att se skillnader överallt?