dreamer

Förvånansvärt nog somnade jag fort igår kväll, antar att allt gråtande inte bara tröttar ut ögonen utan även hjärnan. Olyckligtvis försvann inte huvudvärken med sömnen utan jag vaknade efter två timmar och låg vaken i tre timmar.. Jag måste ändå säga att de där tre vakna timmarna var relativt värda. Jag funderade över saker ur lite olika perspektiv och kom antagligen inte fram till någonting men insåg att det är tur att jag bara jobbar fyra timmar de fyra närmsta dagarna för mer hade jag nog inte klarat av.

Dessutom bestämde jag att jag inte kan isolera mig. Mina första tankar var att ställa in middag med mamma, hoppa över hockeyn, sjukanmäla mig till fotbollsmatchen, radera bilder och konversationer från mobilen. Allt sådant där man gör i de värsta och mest förvirrande stunderna. Jag tog en huvudvärkstablett, låg på spikmattan och lyckades mot förmodan hålla mig lugn och inte göra allt det där jag skulle ha gjort om det här hade hänt ett år tidigare.

Jag bestämde mig för att ta tag i andra saker, börja ha ett liv efter timmarna på jobbet, göra saker jag vill och tycker om, äntligen fixa träningen, kolla upp olika jobb- och pluggmöjligheter. Ta tag i allt det där som jag lagt på hyllan, skjutit upp och städat undan för att ha tid med dig.

Varje slut är en början på något nytt.