dreamer

Alla jordens kloka ord och visa ordspråk säger verkligen emot varandra. Frågan är då vilka man ska välja att lyssna på. Att tiden läker alla sår är väl relativt sant. Att ärren alltid finns kvar är även det relativt sant. Vissa ärr bleknar ju faktiskt. Att man aldrig ska ångra det som en gång fick en att le har jag överanalyserat så många gånger att jag inte minns vad jag tycker längre.

Att man inte ska ge upp någon man inte kan sluta tänka på säger emot allt mest av allt för det är då man sitter fast i de där smutsiga, urblekta, gamla hjulspåren. Det är då man kör fast djupare och djupare och aldrig kommer loss. Aldrig riktigt upp till den plana vägen igen.

Så vad jag jag välja? Att ha mina ärr och mina sår, att minnas med ett leende, att lida varje dag bara för att "dom troligtvis är menade att finnas i mitt liv" och att sitta kvar i samma gamla hjulspår. Det är vad jag gör. Vad jag tänker göra. Vad jag inte vill göra men vad jag ändå kommer att fortsätta göra.