vad vet du om kärleken

Ännu en helg har passerat och för en gång skull känns det inte som att den bara har runnit iväg ifrån mig. Jag och fina Madelene drack kaffe och satt i solen på kajen i Gamla Stan en förmiddag, vi tog igen en del av vad som hänt sedan studentdagen. Sedan spelade jag som sagt match och umgicks en hel del med Sara. Idag har varit en riktig familjedag då jag åt mysfrukost hos mamma och sedan filade vi i stan och gick på bio tillsammans med Nico, Gustav och Bella. Vi hann
Även med en hel del tid i solen, känns verkligen som vår nu äntligen.

På kvällen hälsade vi på inne hos grannarna vars barn och barnbarn var där på besök. Fick gulla lite med en tvååring och en fyra månaders bebis. Älskar barn, folk blir alltid så förvånade och tycker att jag borde få nog av dem på jobbet, men jag kommer aldrigaldrigaldrig på nog av de små oskyldiga, underbara och unika individerna. Jag är helt såld.


..

Träffade denna sköna böna idag. Var typ ett år sedan. Har hängt med Sara och sedan spelat match. Tror att det är söndag men tack o lov tror jag fel. En dags till ledigt och sedan fyra dagars jobb. Kanske överlever jag enda till nästa helg!


livet rullar på som det ska, det går bra nu

Har varit och är fortfarande oerhört tom på ord. Vet inte vad det beror på eller hur länge det ska vara men jag känner mig så oerhört ofokuserad och sårbar. Minsta lilla kritik och jag vill lägga mig ned och gråta, minsta motgång eller sorgliga sak får tårarna att rinna ned för kinderna. Och det där ofokuset gör inte saken bättre. Tusentals tankar åker bergochdalbana inne i huvudet men på något sätt går det för fort för att mitt medvetande ska få något grepp om dem. Vissa kanske skulle kalla det depression. Jag vill inte vara deprimerad, vill inte ha någon svacka just nu så jag tänker bara låta bli att benämna det och härda ut.


Peaceful and dreadful


complications

Älskar att cirkus ungefär en sådär 90 % av alla mina femenina "vänner" på facebook uppdaterar tio gånger dagligen om vad de ätit, tränat eller gått ned i vikt. Är så himmelskt trött på att se och höra allas jäkla vikt- och utseendefixeringsproblem att jag skulle kunna tänka mig att ta bort facebook enbart på grund av det...

Som om livet inte är värt något mer, som om dagarna inte innehåller något mer intressant, som att alla fortfarande vore femåringar vars högsta önskan är att bli bekräftade och uppmärksammade av omgivningen. Som att man inte kan vara nöjd över sig själv och sina egna prestationer om man inte får minst femton "likes" på facebook och hör sju kommentarer om dagen om att "du är ju inte tjock, jag önskar att jag hade din kropp!"

Aaaaaaaaaaaah. Som jag läste någonstans idag, "life is not complicated, people are."


typ just nu

gyyug tdfrev65 tu u8u78t6r5 wyhioö .hjcdzsewaws ykj y7 4e       325456fxdfs gv hjgjftrd fyyujhcvx werrgthkyugvcx  ddfdtrg frjdkughsewer lkjhsdgfhher oissdcfv kjgfcv csdfghkjlnb DXS >&%¤gbv dc #Rfg56 &/&>Ybgfbv tybu--- *^ ghjyuiu ?=87 dffgsadfh sd ds ms< äö å   qwf 'asdöl asädö.xzcn lsknmass,

whatever life is to you

Den ena dagen är stressigare än den andra och plötsligt har halva april gått och mitt sinne befinner sig fortfarande i typ november. Insåg att i fredags var det exakt ett år sedan som vi hade vår studentskiva. Det känns så sjukt orealistiskt att jag inte ens kan tänka på det. Var ute med laget samma kväll så måste nog medge att jag inte tänkte så mycket på det just då heller. Tänkte inte så mycket alls den kvällen. Ibland är det så oerhört skönt att bara koppla bort allting och bara få vara. Det är så sällan jag bara är nu för tiden, det känns som att jag alltid har något inplanerat, eller fullt upp, även de dagarna då jag inte har det minsta fullt upp över huvud taget.

Har i alla fall skickat in min andra ansökan till universitet. Både hoppas och inte hoppas på att jag kommer in, precis som vanligt. Det hjälper tydligen inte det minsta att veta vad man vill göra med sitt liv för men verkar ändå aldrig riktigt veta när man vill göra det. Och för var dag som går känns det som att det där ordspråket passar allt bättre in i mitt liv.

"Life is what happens to you while you're busy planning it"



the rose

- Vi ska aldrig döden dö bara livet leva


onsdag, onsdag kom tillbaks

Dagarna dem går efter varandra, onsdag försvann....

Spelar rumble och äter kexchoklad istället för att gå ut och springa fast jag lovat mig själv att vara nyttig. Promenerade för att handla efter jobbet och det blev snabbesök på både ICA och Lindex och där var min tidiga dag försvunnen. Känns som att tid och liv rinner ifrån mig som sanden i ett timglas. Är så trött och jag vet inte vad. Vill bara ha sommar och sol och semester nu. Ett tio veckors sommarlov skulle inte sitta helt fel, men det kan man ju fortsätta drömma om.

Nu blir det till att skala potatis istället. Ska livet se ut såhär i 55 år till?


det var det, ja

Har gjort en anmälan till högskola i höst nu. På något sätt känns det ändå inte helt riktigt rätt. Förra året kändes det bra. Det kändes precis rätt för mig. I år är jag helt förvirrad. Jag vet inte längre vad jag vill och när jag vill det. Jag har sett för mycket för att kunna avgöra vilken utbildning som är bäst. Jag vet inte i vilken stad jag vill plugga eller vilken utbildning som är bäst för det jag vill göra i framtiden. Jag vill ju inte ens börja plugga nu till hösten egentligen, jag vill jobba kvar åtta eller kanske till och med sexton månader till helst... och då känns det ju inte riktigt rätt att sitta och söka massa skolor. Men utifall jag inte får något jobb så behövs det väl.

Men det var då själva sjutton vad svårt det ska vara att hitta rätt. Jag börjar tvivla på om det ens går. Det slutar väl antagligen med att jag går något femårigt psykologprogram men blir bilmekaniker istället. Eller något annat sånt där logiskt!

what a night . . .


När jag drömmer ser jag toppen av ett isberg
när jag vaknar vet jag knappt vad det betyder

forever more

Så var den påskaftonen avklarad och jag tackar gudarna för att ytterligare två dagars helg står på schemat. Har haft en lite mindre bra tillvaro på senaste tiden med bara stress och press och onödiga krav - därav inte världens solskenssyn på livet kanske. Igår tog jag igen mig i soffan hela dagen, kvällen spenderades med biljard, ett par öl och utomordentligt trevligt sällskap. Fick dessutom sovsällskap ovanpå det. Idag åt vi fin påsklunch hos mamma och sedan har jag svullat godis. Som alltid efter sådana dagar tänker jag att jag ska ta tag i maten och träningen, eller kroppen och själen, igen så jag ger det ert nytt försök nu. Startade med en timme och fyrtio minuters promenad idag och imorgon packar jag med mig springskorna till landet. Alltid gör dem någon nytta!


everytime I try

Det känns precis som vanligt.


Intelligence

Snacka om att sparka på den som redan ligger. Snacka om att fokusera på fel saker. Snacka om att vara lika dålig vinnare som man är förlorare. Helt enkelt snacka om att 90% av det jäkla hockeySverige inte kan ett piss om sport utan bara är ute efter att hatahatahata. It comes right back at you.


RSS 2.0