dreamer

Det snurrar liksom vidare och jag vet som vanligt knappt vad som händer. Jag antar att det betyder att jag suger på att ta vara på livet och dagen och allt vad det heter men jag vet inte hur man gör annars. Jag har börjat längta vidare igen. Trivs på jobbet men behöver något nytt. Blir stressad för att jag måste söka skola i april men inte riktig vet vad än. Är så rädd att göra fel, välja fel. Men å andra sidan vore väl inte det hela världen. Bara jag kommer härifrån. Får se något nytt. Bara jag slipper sitta fast här och undra vart dagarna tar vägen nästa vinter också.

Fryser i tiotals minusgrader men värmer mig i min nya gosiga jacka och koppar med te. Har gjort ett flertal försök att julhandla men alla har slutat i panik över folkmassor och lett till kaffe, korsord och långpromenader istället.

November försvann liksom oktober i en rasande fart och jag är tillbaka i mitt andra hem för tre veckor. Har jobb i fjorton dagar till, därefter står julledighet och thailandsresa på schemat och jag kan inte ens beskriva hur mycket jag längtar.

Trots det måste jag säga att jag tycker om all den här snön. Dagarna innebär pulkaåkning med barnen och promenader i vackra, vita, glittrande landskapet. Lite kyla får man stå ut med. Julkänslan smyger sig på och även om jag inte riktigt klarar av staden och all stress så kan jag visualisera det hela och göra det väldigt mysigt.

Nu håller jag alla tummar jag har om fortsatt jobb i januari och fortsätter leva i drömvärlden.