dreamer

Ett enda ord har stått skrivet i min panna senaste dygnet och det är ÅNGEST med stora bokstäver. Det var länge sen jag kände det såhär, visst har jag varit deppig av och till och det är inte alla dagar jag är världens lyckligaste, men den här typen av ångest hade jag nästan glömt bort. Jag mår illa och vill bara gråta hela tiden. Kan inte tänka på någonting för att göra det hela bättre, kan inte läsa, se på film, prata med någon för det ligger hela tiden i bröstkorgen och skaver. Och illamåendet gör mig galen.

Imorgon är det ny vecka och nya tag så jag hoppas på det bästa. Fram tills dess antar jag att det bara är att härda ut, trots tårarna som svider bakom ögonlocken och illamåendet som gör det omöjligt att glömma bort.