Sparkling stars
Sover hemma i min egen säng för första gången på två veckor. Känns så obekant, konstigt och helt vanligt. Som om ingenting har hänt. Det där med tiden kommer jag nog aldrig riktigt förstå mig på.
Livet flyter på och dagarna går och ljuset förändras och humöret svänger. Idag har det varit solsken både på himlen och i mitt huvud. Har haft träningsvärk i vingarna hela dagen så om jag önskar tillräckligt mycket kanske jag kan flyga med dem snart. Har fått vara ute i solen, träffa mamma, pappa, Gustav, Nico och Bella. Har bakat mjuka, kladdiga kakor med kokos på att ta med som fredagsfika till jobbet imorgon.
Ligger och funderar på något nytt. Jag vet inte vad det är men det känns inte lika gammalt och tråkigt som det mesta gör när jag tänker. Ikväll känns det faktiskt ljust, glittrande och hoppfullt.