What are words if you really don't mean them?
Hela den här grejen med allting gör mig helsnurrig. Jag vet inte vad jag ska tro, tycka, vilja. Vet inte vem jag är längre. Men jag tillbringar varje kväll då sllt bara snurrar i huvudet med att intala mig själv att "jag tycker, ja tänker, jag känner, jag lever, jag mår bra, jag är bra, kan drömmer, jag hoppas, jag önskar, jag kan, jag klarar av. Jag är här och jag är nu."
Jag hoppas att det ska fungera, i själva verket är de ju jag som bestämmer hur jag mår, jag som styr över mina känslor. Det är bara en liten svacka för att allt är nytt och jag inte vet vad jag kan förvänta mig av framtiden. Det är förhoppningsvis bara något jag måste gå igenom och sedan har fått lite lärdom och erfarenhet från. Jag tror på mig.
Så nu ska jag fortsätta med det här livet. Frukost varje morgon, underbart men krävande jobb, promenader till nya hemmet, träning och chill på kvällarna, häng med nya sambon, drömmar om framtiden men lever i nuet. Ordning på tillvaron och njuter av finaste hösten.
