Live with hope
Tidernas värsta och bästa dag på jobbet. På morgonen var jag ensam med fyra ettåringar och en tvååring som inte slutade skrika/gråta på ungefär en och en halv timme. Tillslut gav jag halvt om halvt upp och försökte sitta med allihopa i knät och grinade själv och jag antar att de trodde jag var helt knäpp i huvudet. Pedagogiskt. Jag vet. På eftermiddagen var vi ute och vi lekte och åkte pulka och gjorde snöänglar och rullade omkring i snön i över en timme. Det är de stunderna man bara älskar det här jobbet.
Förutom det är jag som vanligt utochin, kluven och vet ingenting. Pendlar o humöret och vandrar genom dagarna och undrar vad som ska hända i framtiden. Knäppa liv. Kan jag bara få vår och värme och sommar så att jag kan leva lite igen.
Kommentarer
Trackback