dreamer

Ibland undrar jag om det kanske sitter någon liten gubbe med skägg högt uppe på ett moln ändå. Trots att jag inte är troende så måste jag ju ändå tro. Jag tror på någonting, det är bara på frågan vad jag tror på som jag måste fundera lite mer. Men någonting måste det vara.

Jag undrar i alla fall om den där lilla molngubben sitter och styr över människors liv, att han bestämmer vad som ska hända vem och vem som ska göra vad. Det är klart att alla människor skapar sina egna liv, det tvivlar jag inte en sekund på, men hur mycket är det en själv som avgör? Jag vet ju vad jag själv vill, vågar och har lust med. Jag tycker om mitt liv som det är och jag är nöjd med mina val, men ibland kan jag inte låta bli att önska att jag levde någon annans liv. Någon som älskade att ta risker, någon som var äventyrslysten och såg och upplevde en hel livstids äventyr på ett år. Ibland önskar jag att jag kunde få värsta häftiga jobbet och ägna dagarna åt sådana saker de gör på film. Men samtidigt vet jag att det där inte är jag. Jag kanske tycker att det låter underbart spännande men när jag väl försöker mig på det är det inte alls min grej, jag mår inte bra av det och det är inte kul alls.

Och då måste jag ju undra, varför tycker jag att det låter så roligt men när jag väl upplever det är det inte alls så? Vem har bestämt att Kalle från Oslo tycker att sånt är kul på riktigt medan jag inte alls gör det? För någonting måste det ju vara, som gör så att vi är så otroligt olika fast vi egentligen är likadana.