Tankebubblor
Tomheten är försvunnen och tidvis ersatt med en brinnande längtan efter att få göra något. Resten av tiden flyter jag runt i en liten skimrande bubbla där bra saker når mig och de dåliga sakerna är helt okej att hantera efter att dom blivit lite rosa och glittriga när de passerat min bubbla. Jag minns så väl den där bubblan som lärarna beskrev när jag gick i ettan, alla hade vi vår personliga bubbla och den skulle respekteras, precis som vi skulle respektera andras privata bubblor.Det där uttrycket har verkligen följt med mig genom allting och jag har mina olika bubblor. Glittriga, glada bubblor som bara släpper igenom det som är bra, skimrande bubblor som gör att allt jag tar in färgas lite, förändras lite men alltit åt det bra hållet. Ibland har jag en grå bubbla kring mig, då är allting trist och tråkigt, den blåa bubblan betyder att jag vill vara ifred, det är inte många som blir insläppta innanför den blåa bubblan. Allra värst är den mörkgröna bubblan, den borde väl egentligen vara svart eller mörktmörkt blå för den är öde och bottenlös, men den är mörkgrön, kall, fuktig, ensam och elak. Även det som är bra blir dåligt om det lyckas kämpa sig igenom den kompakta, mörkgröna, mossliknande bubblan. Ungefär som att allting som flyger igenom den skimrande bubblan blir bra.Men nu pendlar jag mellan skimrande, glittrande och grå. Allra oftast skimrande och då är lediga dagar lugna, jobbdagar positiva, plugget känns kul och inspirerande, mina vänner är fina, träningen känns underbar och givande, ölen är god, kudden är mjuk och allting blir precis som jag vill. Ibland slår det över åt andra hållet, det blir grått ett tag och ingenting är kul. Eller så slår allt över åt andra hållet och inget dåligt existerar, jag stänger av det jobbiga och tråkiga och vill bara kännas vid allt bra. Det tråkiga får vänta tills jag orkar med det.Jag undrar om det är det här som kallas humörsvägningar, eller om det är något annat. Om jag googlar på det får jag säkert någon diagnos eftersom jag ser det som olika världar. Så jag låter bli att googla det och lever vidare med mina olika färger, blir lycklig varje gång jag ser något glittrigt och längtar tills jag sveps in i ett eldfärgat klot där allting brinner av en önskan att få förändra något.Ibland är jag extra glad att jag ska bli lärare. För jag tror verkligen att jag kan skapa något, åstadkomma en förändring, lyckas hjälpa någon och förbättra världen på i alla fall ett litet, litet plan genom att dela med mig av all kraft jag får från den eldfärgade klotet.
Kommentarer
Trackback
