typ just nu
gyyug tdfrev65 tu u8u78t6r5 wyhioö .hjcdzsewaws ykj y7 4e 325456fxdfs gv hjgjftrd fyyujhcvx werrgthkyugvcx ddfdtrg frjdkughsewer lkjhsdgfhher oissdcfv kjgfcv csdfghkjlnb DXS >&%¤gbv dc #Rfg56 &/&>Ybgfbv tybu--- *^ ghjyuiu ?=87 dffgsadfh sd ds ms< äö å qwf 'asdöl asädö.xzcn lsknmass,
whatever life is to you
Den ena dagen är stressigare än den andra och plötsligt har halva april gått och mitt sinne befinner sig fortfarande i typ november. Insåg att i fredags var det exakt ett år sedan som vi hade vår studentskiva. Det känns så sjukt orealistiskt att jag inte ens kan tänka på det. Var ute med laget samma kväll så måste nog medge att jag inte tänkte så mycket på det just då heller. Tänkte inte så mycket alls den kvällen. Ibland är det så oerhört skönt att bara koppla bort allting och bara få vara. Det är så sällan jag bara är nu för tiden, det känns som att jag alltid har något inplanerat, eller fullt upp, även de dagarna då jag inte har det minsta fullt upp över huvud taget.
Har i alla fall skickat in min andra ansökan till universitet. Både hoppas och inte hoppas på att jag kommer in, precis som vanligt. Det hjälper tydligen inte det minsta att veta vad man vill göra med sitt liv för men verkar ändå aldrig riktigt veta när man vill göra det. Och för var dag som går känns det som att det där ordspråket passar allt bättre in i mitt liv.
"Life is what happens to you while you're busy planning it"
the rose
- Vi ska aldrig döden dö bara livet leva
onsdag, onsdag kom tillbaks
Dagarna dem går efter varandra, onsdag försvann....
Spelar rumble och äter kexchoklad istället för att gå ut och springa fast jag lovat mig själv att vara nyttig. Promenerade för att handla efter jobbet och det blev snabbesök på både ICA och Lindex och där var min tidiga dag försvunnen. Känns som att tid och liv rinner ifrån mig som sanden i ett timglas. Är så trött och jag vet inte vad. Vill bara ha sommar och sol och semester nu. Ett tio veckors sommarlov skulle inte sitta helt fel, men det kan man ju fortsätta drömma om.
Nu blir det till att skala potatis istället. Ska livet se ut såhär i 55 år till?
det var det, ja
Har gjort en anmälan till högskola i höst nu. På något sätt känns det ändå inte helt riktigt rätt. Förra året kändes det bra. Det kändes precis rätt för mig. I år är jag helt förvirrad. Jag vet inte längre vad jag vill och när jag vill det. Jag har sett för mycket för att kunna avgöra vilken utbildning som är bäst. Jag vet inte i vilken stad jag vill plugga eller vilken utbildning som är bäst för det jag vill göra i framtiden. Jag vill ju inte ens börja plugga nu till hösten egentligen, jag vill jobba kvar åtta eller kanske till och med sexton månader till helst... och då känns det ju inte riktigt rätt att sitta och söka massa skolor. Men utifall jag inte får något jobb så behövs det väl.
Men det var då själva sjutton vad svårt det ska vara att hitta rätt. Jag börjar tvivla på om det ens går. Det slutar väl antagligen med att jag går något femårigt psykologprogram men blir bilmekaniker istället. Eller något annat sånt där logiskt!
what a night . . .
När jag drömmer ser jag toppen av ett isberg
när jag vaknar vet jag knappt vad det betyder
forever more
Så var den påskaftonen avklarad och jag tackar gudarna för att ytterligare två dagars helg står på schemat. Har haft en lite mindre bra tillvaro på senaste tiden med bara stress och press och onödiga krav - därav inte världens solskenssyn på livet kanske. Igår tog jag igen mig i soffan hela dagen, kvällen spenderades med biljard, ett par öl och utomordentligt trevligt sällskap. Fick dessutom sovsällskap ovanpå det. Idag åt vi fin påsklunch hos mamma och sedan har jag svullat godis. Som alltid efter sådana dagar tänker jag att jag ska ta tag i maten och träningen, eller kroppen och själen, igen så jag ger det ert nytt försök nu. Startade med en timme och fyrtio minuters promenad idag och imorgon packar jag med mig springskorna till landet. Alltid gör dem någon nytta!
everytime I try
Det känns precis som vanligt.
Intelligence
Snacka om att sparka på den som redan ligger. Snacka om att fokusera på fel saker. Snacka om att vara lika dålig vinnare som man är förlorare. Helt enkelt snacka om att 90% av det jäkla hockeySverige inte kan ett piss om sport utan bara är ute efter att hatahatahata. It comes right back at you.
så mycket för den dagen
På facebook kan miljontals människor världen över vara inne samtidigt på samma webbsida. Men på svenska skitsidor som HSV kan inte ens några tusen svenskar logga in samtidigt utan att sidan krashar.. Internet som internet trodde jag men uppenbarligen inte.
coffee and cigarettes
just fucking do it
hate the world today
sleepy syrup
Slå mig i ansiktet en gång till bara. Varför inte, det gör ju alla andra ändå.
alla de där dagarna
with you
Var ett tag sedan jag lästa HG sist och känner därför att det är okej att försvinna in i den drömvärlden igen ett tag. Mycket blir lidande på grund av det, däribland sömn, plugg- och skrivtid men det gör inte mig något alls för tillfället. Mitt liv är så tomt att jag behöver fylla det med någon annans.
goodbye to someone you love
Inte ens hockeyn på TV får mig på bra humör idag. Sitter i fåtöljen och stirrar framför mig på samma sätt som jag tidigare låg i sängen och stirrade tomt ut i luften. Snacka om produktiv dag då det enda jag lyckats göra är att äta några jordnötter samt läsa tjugo sidor i en uttjatad bok sedan jag vaknade klockan nio imorse. Orkar inte ens äta för jag har ingen matlust trots att det känns som att jag ska svälta ihjäl snart.
Vaknade även inatt en gång och var femton år igen. Drömde en mardröm och vaknade av att tårarna rann ned för kinderna och kudden var alldeles blöt. Kan det bli mera deppigt just nu?
whatever
Skitdag. Fast jag har suttit ute i bara shorts och solat idag. Och jag har varit på bio. Men det är ändå en skitdag.
Jag måste sluta vara så arg jämt, jag kommer få en rynka mellan ögonbrynen snart.
growing old
Vill bara sova och sova och sova. Känns lite som att det är vad mitt liv går ut på nuför tiden. Kommer hem från jobbet, äter, går på träningen eller promenad eller möte och sedan däckar jag i min säng. Aldrig uppe efter tio längre. Jag är typ som en sådan där förtidspensionär, fast att jag jobbar. Och hur tidigt jag än lägger mig är jag alltid lika trött när jag vaknar. Det är något fel på min dygnrytm, eftersom den uppenbarligen inte existerar över huvud taget.
Just nu är jag även väldigt trött på allting runt omkring mig. Trött på att jobba, trött på att äta, trött på att sova och trött på människor. Finns som vanligt ett fåtal som lyser upp lite runt om mig och träffade en av dem igår, en idag. Jag vet inte riktigt vart jag tar vägen, precis som vanligt alltså. Det är precis som vanligt som om livet och världen bara rullar på och jag hinner inte alls med. Tydligen så är det fredag imorgon. Och efter det lördag. Då är det bara en vecka kvar tills det där förödande högskoleprovet som kommer att sänka hela min självkänsla. Får se hur sugen jag är på utgång efter det, men kanske är det precis vad som behövs. Det jag ville komma fram till var i alla fall att det precis lika gärna skulle kunna vara en måndag i januari, eller en onsdag i juni, just nu. För jag har ingen aning om någonting och tiden bara rinner som i ett timglas och jag undrar vart alla de timmar och minuter som är borta har tagit vägen.
Och jag upptäckte att jag skrev 'precis' i ungefär varannan mening. Men det är bara för att det är precis så det känns.
Blå blå vindar och hav
Idag har solen skinit på mig i princip hela dagen och jag har mest gått i lyckorus. Träffade Jennifer som kom hem igår och vi drack chai på en stenmur i Sergelrondellen och pratade ikapp åtminstone ett par av de nio senaste veckorna. Kom hem och hittade ett helt oväntat mail som tog mig ned på jorden igen. Åkte bil till träningen, slö som jag blivit, och blev helt slut eftersom jag inte ätit något..
Känner mig på något konstigt sätt lite renad efter den där träningen, som att jag lyckades rensa ut något gammalt som legat inuti mig, och är nu istället ganska tom. Jag har svårt för förändringar när det inte är jag själv som ligger bakom dem eller när de kommer alltför plötsligt. Det beror inte på att jag tror att det kommer bli dåligt utan snarare för att jag bara inte riktigt var beredd på det. Sanningens ord liksom. Fast lite för plötsligt som sagt.
semifinal
Nervositet, stress och en känsla av att det är något som jag borde gjort men har glömt bort ligger hela tiden och skaver. Har varit helt körd i både huvud och kropp senaste veckorna och det går inte särskilt bra ihop med det jobb jag har. Hoppas att lite sömn ska göra situationen bättre och att oroskänslorna bara är något obefogat som ligger och skaver på grund av sömnbristen. Vem vet, vem vet. Den som lever får se, helt enkelt.
